Det finns de som inte är ett dugg "empatiska". Och inte heller vet dem vad ordet står för.

Måste ju få säga att det var dålig respons på mitt inlägg om empati igår. Lite ledsamt att det blir så för jag tycker inte bara det är roligt med kommentarer, utan det vore skoj om de fanns folk som kunde ge av sina egna erfarenheter, sitt eget tycke och tänke.

Jag vet en av en del personer som ofta säger att dem är empatiska, men som i verkligheten inte är det. De visar gärna sitt stöd, till en viss del. De ger en kram, men inte helhjärtat. De lyssnar, men inte på allt. Och de kan definitiv inte förstå, ha medkänsla eller sätta sig in i olika situationer.
Många diskussioner som jag vart med i så pratas det om att man inte kan förstå allt, eller alla känslor för att man själv inte befunnit sig i samma situation. Som exempel kan jag ta föräldrar som mister sitt barn. Det har inte jag gjort och enligt många så kan jag inte förstå vad dem känner. Inte heller kan jag sätta mig in i situationen för jag har aldrig vart med om den. Så med andra ord kan jag inte säga att jag är empatisk.

En verkligt idiotisk diskussion! Hur kommer det sig att folk säger så? Är det för att de inte kan visa medkänsla? Är det rädsla för det dem inte kan förstå, eller rättare sagt inte vill förstå? Självklart så har inte alla befunnit sig i alla situationer men tacka f*n för att jag kan vissa medkänsla och förstå ändå. Den som inte kan det och som säger sådana där saker, dem är allt annat än empatiska.