tisdag 31 december 2013

Mitt år 2013

Mycket hände under 2013 och jag tänkte visa mitt år med lite bilder :-D


Startade året med härliga vinterpromenader. Jag å min jycke <3


Vårens slut och sommarens början firades med pompa och ståt då våra älskade vänner gick å gängade sig! Det var ett riktigt fint, unikt och mycket roligt bröllop. Tack för att vi fick dela den dagen med er <3



Och gängade sig gjorde även min kära syster!! Bara så där gick dem till kommunhuset på självaste midsommarafton och stoppade ringar på fingrarna. Kan inte önska mig nån bättre hälft till systra mi <3 Så vi firade i dubbel bemärkelse denna afton med skratt och bus, mat och rus!

Mera rus blev det då brorsan skulle firas! Dock fick jag inga bilder.. typ den här då stackarn hänger upp ner i famnen på två "små" karlar  :-p Hahaha! Tror ändå han fick ett riktigt kuligt firande!

Det mest skojiga min älskade dotter gjorde i somras var att gå på PDOL och se först Robin Stjernberg tillsammans med kusinen...


 och fick troligtvis sin lyckligaste stund på jorden här! <3

Efter Robin var det dax för Darin och då var dotra i extas, sjöng och rycktes med i musiken, så som sig bör då man är på festival :-D 

En mysig tripp hade vi i familjen till vackraste storforsen. Där tog jag en dröööös med bilder och den ena vackrare än den andra...




Ingen tog på mig så jag försökte mig på ett självporträtt och det slutade med plutande ankmun för att dölja ett fatalt misslyckande! Hahaha :-P


Till Granparken for jag och dotra. Vi hade några mysiga timmar där vi klappade djur, titta på gamla föremål och bara var. Hon och jag <3




Och sist men inte minst blev jag faster!! Äntligen kom den här urgulliga, mysiga, glada tjej till världen <3 3:e juli föddes hon och det var nog det största händelsen under året 2013 <3

(ursäkta den dåliga bilden, men har inte hunnit ladda över dem bättre i datorn..)







Med det här önskar jag er alla ett riktigt Gott Nytt År 2014!! 













lördag 28 december 2013

En uppdatering för nu var det ett tag sen!

Ja, alltså rubriken säger väl allt kan jag tänka. Det är länge sen jag skrev och det har sin enkla förklaring: jag har inte orkat. Hjärnan har väl inte riktigt fungerat som jag har velat, så att säga.. Hehe...
Hela december har snart gått och vi har haft det rätt ok ändå. Enda tråkiga är väl att julstämningen aldrig infann sig då vädret har varit riktigt dåligt! Regn, halkigt, svinkallt, varmt... December för mig är mörkt, mycket snö och rätt kallt.
Firade jul gjorde vi fredagen före eftersom barnen i år inte var med oss. Vi åt "tomtegröt" med en massa mackor med gotta på, jäste i soffan och öppnade julklappar. Tjohalia sov här till lördagen för att sen fara till pappa sin. Jag spenderade hela julhelgen på jobbet jag. Mån-tors med nattjobb. Det ni! Och så dunderförkyld på det då... Första symtomen kom redan på söndagkväll och hade slagit ut i blom under måndagen. Inte vidare skoj att gå på natt då man mest känner för att sova dygnet runt. Men det gick och nu är jag ledig till på fredag då jag går på 4 nätter.

Fredagen den 13:e var jag på julmiddag med en när och kär vän. Vi två tog oss tid och möjlighet att sitta och äta gott, se lite julshow och surra om allt. Vi båda behövde nog det eftersom ingen av oss gör nåt speciellt, typ nånsin. Skratta fick vi också göra, en hel del och jag kände mig för en gångs skull lite bortskämd. Att slippa hem och hushåll för några timmar är guld värt. Och det var min julklapp. Men jag fick även en jättefin julklapp av min dotter i form av två ljushållare i form av hjärtan och en tavelram (går ej att förklara hur den ser ut) av mina två bonuspojkar. Dem är ju liksom lite stora nu, så att kalla dem pojkar är inte riktigt rätt... men ja, nu förstår ju ;-)

Mycket mer än så får ni inte den här gången. Ska försöka skriva lite mer här då jag eg. har mycket tankar och funderingar. Men det är det här med "att göra" som inte alltid går så bra.

Lev å må alla underbara!
Tjingeling

onsdag 4 december 2013

Bara en vanlig onsdag

Ursäkta att det tagit sån tid att skriva, men jag har haft fullt upp och däremellan vilat. Här hemma är det nu pyntat och mysigt, men tomtar, advetntsstjärnor, rött, silver och en färgglad gran. Min tanke är att försöka få en sån härlig tid som möjligt framöver och tar ut mig själv samtidigt. Men det är det värt. Jag har ju både tid och möjlighet att vila under dagarna. 
Som idag då jag har legat i soffan sen jag steg upp, typ. Är så trött att ögonen går i kors mest hela tiden trots en natt med bra sömn. Har gjort så pass mycket dem senaste dagarna som pyntat, städat, lagat god mat och igår kardade jag jycken samt duschade han. Välbehövligt! Inte lite hår kan jag meddela... Ska dammsuga idag och städa upp lite, kanske gå en promenad. Tyvärr har det ju hunnit vara minusgrader, sen plusgrader och nu minus igen. Alla som har snö runtom sig vet vad det innebär. 
Ska hämta tjohalia idag för måste ändå handla lite och sen blir det väl nån form av köttgryta. Alla är vi nog sugna på det efter tre dagar med typ samma mat. I söndags litet julbord, i måndags gröt med mackor och igår uppstekta prinskorvar och köttbullar som blev kvar i söndags. 

Nä... ärligt talat fungerar inte hjärnan som den bör så jag lägger ner skrivandet för idag! 
Ha det bäst och hörs när vi hörs!

Tjingeling

onsdag 20 november 2013

Onsdag. Kort och gott.

Nu är jag inne på mina sista pass som "helt på dagen" så att säga. Från 2/12 går jag över på natten och i januari ska jag gå tre-skift. Det blir nog mest spännande eftersom jag då hoppar mellan natt, dag och kväll... Men om schemat får se ut som jag önskat nu, då kommer det att bli bra!
Känns bra att få ändra lite. Tror jag kan må bra av att göra det och inte bli så stressad som jag i dagsläget är. Dessutom har jag lyckat göra illa ryggen rätt ordentligt under gårdagkvällen... Så går det då man ska hjälpa. Får väl kanske skylla mig själv, men det blir ju att man (läs jag) tänker "hellre jag än patienten" liksom. Hade svårigheter att få till en bra sömn natten som gick så dagen idag har väl gått i ett töcken.

Nu tänker jag sätta igång med julklapparna. Göra inköpen klara så att vi inte behöver tänka på det dagarna innan jul. Förra året var jag rätt snabb på att få allt klart och det var oerhört skönt. Har ju fått veta vad tjohalia önskar sig och som vanligt var det inte lite.... Skämtade med henne och sa att "mamma kanske ska börja jobba heltid så det finns pengar till allt". Ett rungande "NEJ" kom till svar. Söta barn! Igår då jag ringde och pratade med henne så sa hon att jag inte skulle jobba för mycket och slita ut mig. Man hör verkligen sina egna ord.
Pojkarna vet jag då inte vad dem önskar sig. Pengar vet jag ju, men det är ju som vanligt. Men det är så mycket roligare att ge paket, nåt som dem får öppna. Får väl hitta på nåt och faktiskt har jag lite idéer.

Nä. Slut för idag, tack för idag! Sängen kallar på mig och det ska bli skönt att få lägga sig. Är då ledig fram till lördag e.m, så ska passa på att ta till vara på dagarna.

Tjingeling på er!

måndag 18 november 2013

Det här med barn och leksaker. När är det dags att sluta handla?

Har många funderingar kring det här med julklappar. Tjohalia har blivit så pass stor att jag tycker mig se att hon inte längre leker så mycket med sina leksaker. Ändå är det ju leksaker hon vill ha då hon fyller år och till julklapp. Monster High dockor, andra sorts dockor, Pet Shop saker och figurer, sådana där katter och hundar som är röststyrda (typ nåt robotaktigt) och en drös annat. Men jag vet att hon inte leker med det. Möjligen Monster High och Pet Shop med likasinnade kompisar. Samtidigt så vill hon ju ha sådant som lite äldre barn har. Jag märker ju att det är mycket lite leka med sakerna hon har... så pass lite lekande att lusten att slänga ut det mesta är rätt stor...
Hur har ni gjort, ni som har lite äldre barn? När, var, hur gav ni upp köpandet av leksaker? Fick dem själva bestämma, eller blev det bara så?

Givetvis ska jag köpa leksaker till henne som julklappar! Hon vill ju så gärna ha och inte vill jag vara den som är den... men det lär ju inte dröja länge förrän leksaker är ett minne blott. Och då blir det mer att hon ska ha för ägandets skull.


Tjingeling!

söndag 17 november 2013

Torka mina tårar Del 3

Vintern har anlänt där ute, men snön kommer och går ännu. Det snöar ena dagen för att i nästa regna, eller vara plusgrader. Vilket som blir det halt, slaskigt, blött och inte alls lockande med utevistelse. Eller bilkörning för den delen.
Kvinnan med det rufsiga håret sitter i bilen, på väg till jobbet. Hon har många gånger sett sig om efter ett nytt jobb, fastän hon trivs på sitt nuvarande. Det är inte trivseln det är fel på, utan mer den där känslan om att behöva prova på nåt annat. I många år har det varit så för henne. Ena jobbet har avlösts av det andra och hennes CV består av ett dussin olika arbetsplatser och ett antal olika yrken. Kvinnan tycker det är roligt att prova på, träffa nya människor, göra nya bekantskaper och skaffa sig nya arbetserfarenheter, likväl som livserfarenheter. Samtidigt vet hon att det här med att byta jobb hela tiden inte ger någon stabilitet och inte heller någon trygghet. Så därför stannar hon kvar på samma ställe hon har varit i några år.

Hon har alltid sagt att hon kommer att sluta sina dagar som servitris på nån restaurang, med rullatorn kommer hon att knata genom gångarna mellan borden och ta upp beställningar på löpande band. Det är på skämt hon säger det, men en gnutta allvar finns det där ändå...

Det är högsommar och fullsatt på restaurangen. Härligt väder, men för dem som jobbar i köket, springer med tallrikar och torkar borden, är det nästan outhärdligt. Svetten rinner nerför hennes rygg, pärlar sig i pannan och tankarna fylls av vatten. Gärna svalt vatten. Kanske skulle hon försöka få i sig nåt? Den unga kvinnan har inte ätit sen igår kväll, så kaffet och cigaretterna har fått vara substitut för näringen. Kroppen är mager, nästintill sjuk. Men så blir det med sena arbetsnätter, alkohol, cigaretter och kaffe. Ett liv hon levt i några år. Maten får ändå vänta för in kommer det mer gäster och det ropas, hojtas och mat ska ut till dem som väntar.
Sena dagen går över till kväll och det är dax att ställa i ordning för kvällen och nattens evenemang. Det ska spelas och sjungas på scenen, baren måste fyllas med diverse drycker och jobb väntar till arla morgon. Lite strips och lökringar åker ner i magen tillsammans med beasås och tzatziki. Klockan har redan passerat midnatt. Arbetspasset avslutas med att bära undan, diska, sopa, skura och ställa borden rätt. Mödosamt. En cigg och en öl får det bli i pausen. Den unga kvinnan surrar och skrattar tillsammans med kollegor. Det har varit en bra kväll för alla.

Hon somnar. Sover oroligt och vaknar flera gånger under morgontimmarna. All stress har fått hennes kropp att vara på helspänn mest hela tiden. Kroppen rycker, krampar, skakar om vartannat. Så har den gjort under längre tid och den unga kvinnan vet att det måste till en förändring. Inte bara för hennes skull, men för hennes familjs skull. Trots det kämpar hon, stretar emot det hennes kropp vill säga. Stiger upp, gör sig en kopp med kaffe, tar en cigg och sluter ögonen mot den tidiga morgonsolen. Försöker tvinga hjärnan att gå ner i varv, försöker tvinga hjärtat att dra ner på takten i hennes bröst, försöker hitta det inre lugn hon så väl behöver. Hon djupandas. Hon blundar. Hon gråter. Snälla, torka mina tårar...


                                                       **************************




fredag 15 november 2013

Trötter

Kvällen lider mot sitt slut och jag är, läs och häpna: trött. Ja, precis. Trött, tröttare, Anna... Eller nåt sånt. Jag hoppas verkligen att det här ger med sig nån gång. Är något less på att vara så trött att jag skulle kunna sova dygnet runt.
Har ändå idag lyckats med att städa nedervåningen så det luktar gott och ser ok ut. Handlat, hämtat hem tjohalia och så blev det enkel middag: tinade upp köttbullar i sås som jag gjorde för nån vecka sen och koka makaroner. Gott var det! Fick besök av älskade vännen Bia och hennes son en stund nu ikväll. Känns skönt att få surra en stund och med en som vet om att min hjärna inte funkar riktigt som sig bör...
Tjohalia är i säng och själv tänker jag alldeles på en liten strax besöka lopplådan. Jo. Har ju hunnit tvätta upp all smutstvätt också. Så så slipper jag både städ och tvätt i helgen. Yeeey!!

Nä. Nu tar ska jag å min rumpa gå i säng, så god natt och sov gott!
Tjingeling!

(bild lånad från google)

Ledig 4 dagar och rastlös. När var jag det sist??

Men fy tusan så rastlös jag blev! Fick upp ett litet il och städade upp nedervåningen och nu luktar det gott, ser "normalt" ut och tjohalia är hemma <3 Så nu väntas bara pojkarna hem så är familjen komplett igen. Härligt! Tycker verkligen inte om att inte ha barnen här... men så är det nog för alla som har barn halvtid. Så nu sitter jag här i soffan, väntar på att middagen ska bli klar och funderar på vad man ska göra? När jag har sådana här il vill jag gärna ta vara på den tillfälliga energi jag har.
Först hade vi planerat att fara å bada i Munksund med Felicia, men det är tydligen snorhalt ute på vägen eftersom det skulle till att regna. Men suck! Varför regn? Om det ändå ska vara vinter kan det väl snöa istället. Kan man tycka. Så vi uteslöt det. Planerna ändrades och det blir nog bad på söndag istället, men här i Öjebyn. Har då inte varit i den simhallen på typ 20 år. Hahah! Antar att det inte riktigt ser ut som det gjorde då... Tänk om jag kan bada nu? Om klåda och exsem håller sig borta, då kanske jag kan börja träna i vatten? Många tycker ju att det är riktigt skönt med vattengympa då kroppen värker.

Nä. Nu är maten klar. En liten hint då... jag är ledig fram till tisdag e.m... ;-)
Pöss på er!

torsdag 14 november 2013

Kvällstankar

Känner att det är mycket som ska göras här framöver och jag börjar bli stressad.. vet eg. inte varför, för allt kommer gå smidigt och det löser sig alltid. Men det blir som en konstig inre stress ändå som är svår att skaka av. Julklappar ska handlas, och det är väl inte själva handlandet som stressar, men vad? Vad ska köpas och har vi råd med både det ena och det andra? Ja, ni vet. Sådana där frågor som kommer för de flesta och typ varje år. Sen är det en del annat också som ligger och rycker inom mig. Vill så gärna vara mer social, men orkar inte. Är så trött att jag nog skulle kunna sova dygnet runt i ett par dagar, men det går ju liksom inte.. Jag vill hinna me en massa. Typ storstäda lite, rensa och fixa. Vill ha ordning och reda för då mår jag som bättre på nå sätt. Inte kliniskt rent, men så där lagom. Känns som att det aldrig är så nu för tiden. Samtidigt vet jag att kroppen vill vila och hjärnan vill, ja allt det andra förstås.
Och för att lägga lite mer på min tankar så ska ju vardagen fixas med jobb, ungar, hushåll, planera middag, handla, laga mat och allt annat som hör livet till. Vill motionera mer också. Vara ute och ta vara på dagsljuset.
Självklart förstår jag att det inte går att bara sitta här och tänka för det ger inte mer än stress och press på mig själv. Jag vet att det bästa vore om jag kunde "släppa det" och gå vidare, sluta bry mig. Fast även det har på nåt sätt blivit jobbigt också. Att nästan känna sig "tvingad" till att ta det lugnare, inte planera så mycket, ta dagen som den kommer, be om hjälp. Allt sådant jag tidigare inte har gjort. Om något så gör det där mig förbannad! På riktigt.

Ibland funderar jag på om det vore bra för mig att träffa nån att prata med. Möjligen KBT? Lära mig släppa på saker, lära mig hantera min sjukdom, min kropp och framförallt få allt att samarbeta lite bättre. Vore ju inte dumt. Imorgon är tanken att jag ska städa upp här lite, äta (jo, jag måste som planera in sånt också.. *suck*), gå på promenad och så när tjohalia ska hämtas tänker jag med karl fara å bada med henne. Det blir nog skönt och förmodligen välbehövligt. Ska se om jag klarar av klorvattnet bättre på äldre dar. När jag var yngre drabbades armveck, knäveck och armhålor av klåda och exsem under vistelse i klorvatten. Sen dess har simbassänger undvikits i stor utsträckning.

Nä min vänner. Nu är det nog dags för lopplådan och att äntligen, igen, få sova! Får hoppas på en piggare och mer vaken dag imorgon.
Tjingeling!

söndag 10 november 2013

Farsdag

Sista passet för den här helgen, sedan ledig imorgon. Tre dagars jobb på det och efter det ledig hela 4 dagar! Ska bli skönt... Sådana här veckor är jobbiga, då jag har lagt 6 av 7 dagar... Mitt eget fel och jag förstår inte varför. Haha! Men det är väl dem där långlediga perioderna jag suktar efter, antar jag.
Snön vräker ner här och det tycker jag mindre bra. Dålig sikt då jag ska köra, en bil som är översnöad och ska sopas fram och i värsta fall har jag mycket is på rutorna ikväll då jag ska hem.
Och så är det farsdag idag. Har ringt till pappsen och grattat han. Givetvis surrat så mycket att stackarn säkert fick lite skavsår i öronen. Jo, jag har grattat Niclas också! Självklart. Han är ju min dotters bonuspappa och det betyder mycket för mig!

Blir inte så långt inlägg idag... Ska ta och börja göra mig klar för kvällsjobbet. Hoppas ni alla får en riktigt mysig söndag och glöm inte att fira papporna ni har runt omkring er!

Tjingeling

torsdag 7 november 2013

Biokväll med karl´n i mitt liv

Ville så gärna unna mig, eller rättare sagt oss, något roligt för en gångs skull. Det är ju så att allt annat oftast går före och vi sitter här. Både jag och Niclas dricker sällan alkohol, är väldigt sällan ut på galej och reser ingenstans. Så istället försöker vi göra tillvaron mysig med umgänge, äta gott och titt som tätt se på film. Eller serier. Så igår blev det inte bara att se film, utan även att göra det på bion.

Den här gången såg vi denna:


En riktigt bra film! Har ju givetvis sett ettan, men den missade jag då den gick på bio. Den här sågs även i 3D och väl värd pengarna. Som vanligt är det en hel del humor och rappa repliker i denna Marvelfilm. Fylld av händelser, lite spänning, lite romantik.. ja, nästan lite av varje. Tyvärr är jag kanske fel person att skriva vad jag tycker eftersom jag är ett litet "Marvelfan" ;-) Kan med värme rekommendera den här filmen!


Enda trista är att kroppen inte orkar sitta nå mycket längre än 2 timmar... Hade den vart längre hade jag nog blivit tvungen att resa mig en stund. Märkte det redan förra året då vi var och såg "The Hobbit" som var typ dryga 3 timmar lång. Hade rejält med värk i kroppen efteråt. Riktigt tråkigt med tanke på hur roligt det är att se på bio! Det finns en anledning till varför jag skriver med det här. Och det är för att berätta att det här är verkligen inte något man väljer, trots att många tror fibromyalgi är nåt påhittat, en inbillningssjuka. Jag älskar att gå på bio emellanåt och blir ledsen över att jag kanske inom snar framtid får "plocka bort" även det som ett av mina få nöjen. Kul va? Har redan fått välja bort så oerhört mycket eftersom kroppen vägrar det jag vill, så därför tänker jag aldrig sluta gå på bio och trotsar fibron med hakan i vädret! Tror att man får bita ihop och ha lite roligt emellanåt. Risken är att jag blir en riktig bitterf**** annars. 

Nu tänker jag då ta det lugnt en liten stund. Är sååå mätt efter en riktigt god middag bestående av köttgryta (långkok) och ris. Har nog skämt bort mig en del dessa lediga dagar med god mat. Det är jag värd va? En promenad är det enda nyttiga jag annars ska göra idag. 

Ta vara på dagen alla underbara!
Tjingeling!


tisdag 5 november 2013

Lediga dagar

Snart har min tredje lediga dag kommit, varit, gått och försvunnit. Tänk att tiden alltid går så fort då man är ledig? Fast nu för tiden gör den som alltid det. Om jag börjar bli gammal? Nä... inte än! Tror mer det handlar om att jag inte är lika snabb längre och inte heller lika effektiv. Så då hinner jag inte lika mycket som tidigare, vilket gör att tiden går fort.
Har då som försökt att göra nåt varje dag, men inte ta ut mig och försöka vila så mycket det går. Söndagen var det dop som gällde, igår måndag storhandlade jag  och gjorde god middag i form av grekisk pytt med kyckling och hemmagjord tzatziki. Slocknade därefter på soffan. Matkoma eller nåt. Idag har jag då städat lite, handlat hem lite nyttigheter och än en gång lagat god middag. Idag blev det hemmagjort från grunden med både köttbullar i gräddig sås och potatismos. Mmmm mums! Och så har jag gått en lång promenad med jycken förstås. Vitt på backen och väldigt blött. Men väl värt det för det var riktigt skönt ute.

Så imorgon vet jag inte riktigt vad jag ska hitta på. Förutom promenaden då. Den är som obligatorisk då jag behöver röra på mig, trots en kropp som försöker vägra. Sen är det tänkt att jag och Niclas går på bio i morgon kväll. Thor 2 ska vi se. Längtar! Torsdag ska jag få hjälpa av sötaste Linda att färga håret. Det tackar jag ödmjukast för. Mina armar domnar rätt fort nu för tiden och det är inte så skojigt. Jag skyndar mig då jag ska borsta tänderna, eller borsta håret då kraften liksom försvinner och hur jag än gör vill inte armen/armarna hållas uppe. Så nu bad jag faktiskt om hjälp på den där ansiktsboken.
Fredag är det således dax för jobb igen och startar med ett kvällspass för att åtföljas med jobb hela helgen. Jag hoppas att jag håller ihop för jag har det inte bra alls. Kroppen skriker och tjorvas med mig så fort jag har gjort nåt.

Nåja. Nu ska jag sluta tjata och gnata! Det finns så mycket att glädjas åt :-)
Lev och må alla underbara!
Tjingeling!

måndag 4 november 2013

Torka mina tårar del2

I en annan tid, på en annan plats satt hon där i sin säng och tänkte. Tankarna var osorterade, diffusa, röriga. Så där som det kan vara i tonåringens sinne. Hormonerna rusade i kroppen och rastlösheten kom smygande. Hon hade i stort sett gett upp ridningen, tiden med hästarna och ville bara vara ifred, samtidigt som hon törstade efter sällskap. I skåpet i rummet står det kvarlämnad sprit  i en flaska. Åldern har denna tjej inte inne för att inta alkoholhaltiga drycker, men hon är van. Eller tror att hon är van drickare i alla fall. Alkoholen har dövat hennes känslor förut, så varför inte en gång till? Det är skola dagen därpå och i helgen har hon tänkt vara nykter. Flaskan frestar henne, lockar och pockar på uppmärksamheten tills den till slut får sin vilja fram och sakta hälls ner i strupen på flickan....

Det är höst. Kallt och ruggigt. Regnet har öst ner i flera dagar och marken är dyngsur med stora pölar överallt. Inget hinder för den unga flickan som bestämt att den här älskade hästen ska bli bättre! Stoet har hittat en plats i flickans hjärta, givit hopp och glädje på ett sätt en människa inte kan. Flickans handledare, eller lärare, eller vad man ska kalla henne för står och väntar ute på gårdsplan. Stoet spetsar sina öron, tittar nyfiket på flickan som ler stort så ögonen glittrar. Verkar som att hästen är med på noterna, hon vet vad som väntar.
Dropparna från himlen kommer lagom då hon sätter sig upp på hästryggen. Vant stoppar hon fötterna i stigbyglarna och fattar tyglarna med van hand. Det är inte första gången och denna privata ridlektion går ut på att stå i så kallat fältsits i dryga halvtimmen. Koncentrationen på max för att hästen lugnt ska kunna böja sitt huvud, "gå på tygeln" och säkert bygga upp sin muskulatur på halsen. Flickan har fått veta att det är viktigt, så att stoet inte sticker iväg. Det brukar hon göra. Så att säga "ta bettet i sin mun" och så kastar hon upp huvudet och skenar i full galopp. Det är nästan omöjligt att få stop på henne. Så flickan gör det här för hennes skull, det underbara stoet som bär henne på sin rygg och lite för hennes egen. På det här sättet får hon vara ett med djuret, känna sig fri, känna sig nyttig, känna att hon hjälper till och får så mycket kärlek tillbaka. Relationen mellan människa och häst har byggts upp. Bandet är starkt. Men inte tillräckligt för att senare brytas och aldrig mer komma igen....

Åter igen sitter hon där, kvinnan med det rufsiga håret. Hon som inte orkar göra nåt åt det. Möjligen färga det på hemmabasis och slänga ihop det till en tofs. Varför anstränga sig så mycket när ändå ingen ser? Hon sitter där i sin ensamhet och tänker tillbaka. En gång hörde hon ett uttryck om att "hitta tillbaka till sig själv, till den man en gång var". Det vill inte denna kvinna. Istället blickar hon bakåt, minns det som varit, lär sig och försöker göra rätt. Många gånger är det svårt att släppa taget för mycket har hänt, mycket är det att gå igenom. Minnena har bränt fast i en alldeles egen liten vrå. Där bak nånstans. Nyckeln har hon hela tiden i sin hand och använder det ibland. Men det gör ont... det svider, bränner... Stora tårar rullar ner för hennes kind. Hade hon inte varit stark den där gången, hade det nog gått illa. Tänk om? Va skönt att det gick bra ändå. Ingen ser, ingen hör, ingen vet. Snälla, torka mina tårar.


                                                    *****************************************


Slut på del 2.

Ta hand om varandra!

söndag 3 november 2013

Skrattat genom tårarna

Idag var vi på lilla Hilmas dop, min brorsdotter. Hon var bedårande söt i sin fina dopklänning! Inte ett skrik, inte en tår utan nöjd med tillvaron. Tittade storögt på prästen och såg rätt fascinerad ut av allt det fina som fanns att lägga ögonen på. Prästen var toppen och ceremonin var riktigt fin. Där satt jag och log som ett fån, skrattade av glädje för den underbara lilla flicka som satt trygg i hennes mammas famn. Och så kom tårarna då det sjöngs så fint... Alla tankar, känslor.. och dessa hormoner! Men jisses. Har aldrig någonsin gråtit på ett dop, men det var inte av sorg i alla fall.
Sedan bjöds det på en fantastiskt god pasta och kycklingsallad (pratade med Annas mamma om receptet och tänker definitivt prova det!), som åtföljdes av smarrigt fika. Så här sitter jag nu framför datorn medan tjohalia och kusinen hennes äter middag. Orkar ärligt talat inte äta nåt än. Hahaha!
Nu märker jag också att jag glömde ta kort på Hilmas doppresent. Men ... min hjärna kan ju inte fungera riktigt normalt. Det är en jättefin flodhäst som är hnadgjord, det vill säga virkad. Inte av mig då för det skulle nog inte bli så här bra.. euhm...  Superfin!
Hittade den här bilden på google, men Hilmas är gjord i vitt och en mörkare lila färg. Visst är dem söta? Den är inte så liten heller och tål nog en del, så jag hoppas den slits med kärlek och får följa med henne genom livet!


Till blev det ett riktigt gulligt kort, givetvis "scrappat" (inte det heller av mig) med en dikt tillägnad lilla fröken. 

Var tydligen inte heller så fokuserad idag för det här med att ta kort fungerade mindre bra. Men jag lägger ut ett kort jag tog i kyrkan. Ber om ursäkt för dålig kvalla redan nu eftersom det blev med mobilen. Och så blir det ett kort som jag tog igår <3




Tänk vad tiden går! Ojoj... kommer så väl ihåg då tjohalia var i den där åldern. Känns som nyss. Kanske därför jag blev lite sentimental i dag också, för tiden man har med dem små går så fort. Det gäller att ta till vara på den!

Så idag har jag både skrattat och grinat en sväng. Nyttigt för själen. 

Lev och må alla underbara!
Tjingeling


måndag 28 oktober 2013

Här blandas det en del

Idag fick jag verkligen jobba för lönen så att säga. Tror det känns mer än vad det eg. är då kroppen säger ifrån. Tänk er att ha värsta influensan. Och så plockar du bort febern och förkylningssymtom (typ täppt näsa, ont i halsen, hosta). Vad har du kvar? Förmodligen en värkande och ömmande kropp där till och med huden känns öm. Så har jag det för tillfället och värre blir det allt eftersom. Har nu haft det dåligt i kroppen i drygt två veckor, non-stop. Kan med handen på hjärtat säga att jag är gode less!

Nåja. Strunt samma. Efter jobbet idag fixade jag med hjälp av en nära vän doppresenten till min ursöta brorsdotter. Känns riktigt bra att för en gångs skull vara i god tid! Är riktigt nöjd över presenten och hoppas att Hilma ska känna likadant, om än det kanske blir om ett par år eller så ;-)
Bild kommer sen, efter dopet så klart. Och säkerligen en massa andra bilder också (jo, dopet är på söndag).

Så är det snart Halloween också. På tal om annat mitt i allt så här. Ska man nu följa traditionen helt, så är det ju på torsdag, den 31:s oktober. De flesta kommer dock att göra det till helgen, förmodligen lördag. Även det helt fel dag. Ska vi göra det på "svenskt" vis, är det på fredag (oavsett datum), d.v.s aftonen före alla helgons dag. Jag hoppas verkligen att fler försöker lära sig det här och att vi snart får ett fast datum. Tycker det är otroligt jobbigt att folk håller på under en hel vecka. Många redan i helgen som var och så en del som springer ut under veckan. Och så till helgen igen då. *suck*.
Nä. Nu tänker jag sluta svamla runt på bloggen och fortsätta mitt lugna tempo i soffan. Kanske försöka mota bort huvudvärken som är på intågande.

Lev och må, ta hand om varandra!
Tjingeling

söndag 27 oktober 2013

Torka mina tårar

Hon sitter ensam där i huset. Enda som hörs är det svaga ljudet nerifrån källaren som påminner henne om att möjligen behöva tvätta lite. Efter en vecka med alla barnen har klädhögen växt sig enorm och inte blir den ren och viks av hustomtarna. Nä. För hustomten det är hon det.
Kvinnan i soffan ser ut som alla andra. Så där vanlig och nästan lite smått risig på morgonen. Håret står åt alla håll, ögonen är lite svarta undertill eftersom mascaran inte tvättades bort innan sängen kallade. Fötterna på vardagsrumsbordet, koppen som står bredvid är fylld med svalnat kaffe. Hon tänker att det vore gott med hett, nykokt kaffe. Får blir senare. Bakom ryggen i soffan har kvinnan med det rufsiga håret stoppat kuddar för att göra det mer bekvämt och på tv:n är det morgonnyheterna. Givetvis på låg volym för att inte störa den sovande mannen i huset. Så är det rätt ofta, precis just så här. Det är skönt att sitta för sig själv, låta tankarna flyga omkring lite vind för våg. Nästan som ett löv som faller på hösten. Egentligen inte tänka på nåt alls, men ändå tänka på allt. Ibland känns det som ett måste för denna kvinna med det rufsiga håret, för att få det rätt, en balans i vardagen. Samtidigt njuter hon av varenda vaken sekund hon sitter själv. Så där i soffan. Inga bekymmer, ingen oro, inga tankar. Bara lugn och ro.

Hon ser ut som vem som helst. Inga speciella kläder, men hon tycker om det som är mjukt och skönt. Annars skaver det och gör ont efter ett par timmar. Håret är färgat i en röd ton. Hon vet att hon passar bra i det och att håret hennes är i bra kvalité. Dock inget hon lägger ner så mycket pengar på, eller tid. Det här med att göra frisyrer och styla tär på kroppen, orken och armarna känns fort som gelé. Men borsta det, är en självklarhet! Kanske sätta upp det i svans, eller en slarvig tofs. Men mer tid än så är onödigt. Samma lika gäller den mycket sparsamma make-upen. Om man nu kan kalla det för make-up. Hon tycker det är helt ok att endast sätta lite mascara på ögonfransarna. Numera bara på de övre. Och så färga på ögonbrynen. Ett par någorlunda fina ögonbryn och ett fräscht hår, det vill säga ett nyfärgat hår, är den lyx hon unnar sig. Allt gjort hemmavid. Men hon ser ut som alla andra och smälter in i folkmängden där på gatan, mitt i stan.

Där hon sitter ensam i soffan med sitt rufsiga hår kommer hon att tänka lite på sin barndom. För en stund sedan satt hon inloggad på facebook och ett vänförslag kom upp. Det är en flicka, eller nu en kvinna, som hon gick småskolan med. Inte i samma klass, men i samma skola. Den var så liten att det kändes nästan som att alla gick i samma klass. Nästan lite så där gammeldags, lite "förr i tiden" känsla. Under de första åren var det bra, roligt och hon hade många kompisar att springa omkring med. Så hände något och det går inte riktigt att sätta fingret på vad det var. Så en dag fann hon sig själv där. Ensam, sittandes i snöhögen medan resten av skolan lekte och hade roligt i den enormt stora snöbacken. Tårarna trillar sakta ner på kinderna då hon ser på sina kamrater. Dem som en gång var hennes vänner, som lekte och ville ha hon med. Ingen ser. Ingen torkar mina tårar.

                                                     **********************

Del 1 är slut och nästa del kommer senare, kanske en annan dag...







lördag 19 oktober 2013

Tack för idag och slut för idag!

Fläkat ut mig i soffan. En film från förr på tv och lappen i knät. Trött och sliten, men på ett bra vis. Ni vet så där då man känner sig nöjd ändå. Hela dagen har vart kantad med kära besök från familj och vänner som ätit av min överdimensionerade smörgåstårta. Det har druckits kaffe, surrats och skrattats i mängder. Så med andra ord, en bra dag! Dock saknar jag ju en del... Men det kommer fler dagar och fram till dess finns ni i mina tankar.

På tal om annat. Visste ni om att hjärnan inte fungerar riktigt som sig bör då man sovit lite? Haha.. Jajamen. Klev upp vid 8 torsdag morgon. Försökte sova på e.m/kvällen inför nattjobb och det fungerade inte så bra. Jobbade natt, 10 timmar, hem och somnade vid 8. Ungefär 5 timmar blev det innan det var dax att hämta hem tjohalia, storhandla, fixa middag och skjutsa tjohalia till kalas. Sedan hämta hon... Mycket köra med en hjärna som inte sovit speciellt mycket senaste ett och ett halvt dygnet. Eller jo, hjärnan den sov nu, men jag var vaken.. Sen så gick jag å la mig vid 22-23. Räknade ut lite snabbt att jag endast sovit ca 6 timmar på 39 timmar. Tjolahopp! Resultatet: kommer ej ihåg vad som sas igår, hur jag tog mig från punkt A till punkt B och nästan 10 timmar rätt djup sömn natten till idag. Så kan det gå. Ändå har jag vart så trött idag att jag är förvånad över att jag fortfarande är vaken. Snart ändring på den biten då sängen ropar lite försiktigt inifrån sovrummet.

Imorgon är det vilodag för min del då kroppen skriker ljudlöst. Har så ont i händerna att jag stundvis inte kunnat hålla i besticken och det här att skriva är mindre skönt. Vid ett tillfälle bad jag Niclas skära i smörgåstårtan för jag klarade inte av att hålla i kniven. Kul jul! Eller hur man nu brukar uttrycka det... Jaja. Vet ju att det blir bättre sen i vinter då det blir mer "stabilt" i vädret och inte lika fuktigt. Bara fram till efter nyår då med andra ord.
Nä. Nu blir det dricka nåt kallt, borsta gaddarna och hasa sig till sängen.

Tjingeling!


torsdag 17 oktober 2013

En dag kvar till helg!

Blev lite ändringar i schemat så istället för att jobba dag idag, blir det natt inatt ;-) Gick och la mig som vanligt igår för tänkte att om jag stiger upp tidigt kan jag lägga mig och sova ett par timmar sen i e.m/kväll innan jobbet. Och det gick bra. Eller så inte.. Larmet satte igång 06 och av nån förunderlig anledning tog jag mig inte upp förrän 07.45.
Tittade ut genom fönstret och såg att det vita som föll igår, som även behagade försvinna igår, det ligger på backen idag. Jag har då sommarsulorna kvar på bilen. Dem är inte bra och har säkerligen sjungit på sista versen för länge sen. Skrev ut min förtvivlan på facebook och brorsan bönhörde mig. Så efter att han lämnat sin söta dotter till hennes mamma, kommer han hit och svänger om sulorna åt mig. Tack!! Vad skulle jag göra utan mina underbara syskon?
Ska passa på att göra lite nytta idag då jycken ändå är hos kompisar (tack Jennie och Nils!) och eftersom jag sover imorgon innan hämtning av tjohalia. Känner att jag nog inte kommer orka göra alltför mycket imorgon efter nattjobbet. Dessutom kommer pojkarna hem och så Niclas! Det blir fullt hus och jag vill bara njuta av att ha alla hemma igen.

Inget speciellt skrivet idag och så får det vara emellanåt. Hjärnan är typ mossig och tankarna har stannat upp för tillfället.
En bra dag önskar jag er alla! Nu ska jag äta frukost, vakna till liv och göra nåt av den här dagen.

Tjingeling!

måndag 14 oktober 2013

Hellre fly än illa fäkta

Varför är det så att vi ofta drivs av något inre som gör att vi i stort sett ska slåss hela tiden? Vi slåss för dem bra jobben, vi slåss i relationen, vi slåss för våra barn, vi slåss mot myndigheter, vi slåss för att få vår vilja igenom. Vi slår oss genom livet för att få ut det bästa av livet. Eller hur det nu var.
Ser man inte till att armbåga sig fram för att få det man vill ha kallas man för "rädd", "konflikträdd", "feg". Om man däremot ställer sig på sina två fötter, söker det där jobbet man så gärna vill ha, framställer sig i bästa dager, kämpar och står i, då får man. Ja, precis. Jobbet. Eller då man på en gång tar tag i  den där konflikten/orättvisan och "slutar svamla". Man kanske för sig i sociala sammanhang med en självsäkerhet som inte går att mäta. Den där som står i centrum och folk ser upp till. Då kallas man istället för "duktig", "framgångsrik", "viljestark", "självsäker", "respektingivande".
Så en dag föds den där personen som är så, men inte gör något väsen av sig. Eller en annan som föds med dem så kallade bra kvalifikationerna. Och en tredje som lär sig via livets hårda skola. Den fjärde som även den lär sig, men ack så fel det blev.

Var står jag? Var är jag idag? Har aldrig tyckt om bråk, diskussioner eller hårda ord. Aldrig tyckt om elakheter och jag är typiskt den som tar det säkra före det osäkra. Tills jag vänder och gör en 180 grader för att hellre plocka upp mitt svärd och slå mig fram. Sällan går jag in i en match där osäkerheten är min fiende och fötterna byter plats med huvudet. Eller så är det precis det jag gör.

Frågorna haglar, tankarna snurrar, funderingarna byter av varandra och till slut har balansen rubbats till den milda grad att världen runt omkring snurrar som en okontrollerad karusell. Armbågarna vässas, besluten tas, fighten är på G och det som kvarstår är utgången. Två vinnare, två förlorare, en av varje eller ständig nolla hur man än vrider på det.
Ibland är det bättre fly än illa fäkta, även om det ibland innebär att man får göra om och göra rätt.

fredag 4 oktober 2013

En fredag är här

Då var det fredag igen och idag kommer barnen, men inte min lilla flicka. Hon ska istället spendera helgen med sin pappa och några till i en stuga där dom ska fiska och må skönt. Det är hon värd! Så jag får pussas och kramas med henne på söndag. 
Veckan har varit tung. Har jobbat fredag, lördag söndag, måndag natt, onsdag, torsdag och fredag. En lång vecka. Nu är jag då ledig i tre dagar och tänker verkligen försöka vila upp mig. Startar med att Niclas gör middan :-) 
Har många funderingar för tillfället och inget som ger någon ro i själen. Tror det kan vara dax att ta tag i saker och ting, reda ut och få en balans. Vet att sådant här gör att jag blir lite sämre i kroppen och fibron vill gärna skrika lite extra. Så för min egen skull och ja, för andra i min omgivning också för den delen, är det bäst att jag reder ut mina tankar och betar av allteftersom.
Läste något bra idag på en blogg och det fick mig att tänka efter lite extra. Top 5 på vad döende människor ångrar... Inte så trevligt på så vis, men tänkvärt för oss som förhoppningsvis har några år, ett liv kvar att leva.

Hjärnan fungerar mindre bra just nu, så därför ska jag sluta skriva för idag. Knappt att jag fattar själv vad jag tänker och ännu värre är det att få ner det i printad text.

Ta vara på dagen
Tjingeling

fredag 27 september 2013

Allt som glimmar är inte guld

Det som göms i snö...
Vi färdas genom livet och lär så länge vi lever. Vilka val vi gör är beroende på föräldrar, uppfostran, miljö och arv. Vad tillåts vi göra, vad tillåts vi säga och vad blir vi förlåtna för att sedan kunna gå vidare? En del mottas av prövningar, mest hela livet. Svårigheter och hinder som kan vara svåra att ta sig förbi och över så att livet sedan kanske blir till det bättre. Allas historia skiljer sig åt och vad vi gör med det vi fått "serverat", oavsett hur illa det kan vara, avgör hur vi sedan själva blir som personer, vuxna individer och kanske föräldrar. Det viktiga är att inte förglömma att vi hela tiden lär och aldrig någonsin blir fullärda.

Att lära sig innebär även att lära sig om andra. Många gånger är det inte vad det ser ut att vara. Många gånger får man omvärdera intryck, händelser, situationer för att förhoppningsvis ställa om det negativa till det positiva. Ibland är det inte som det ser ut att vara och dem gångerna är det lätt att man blir eller blivit sårad till den grad att det är svårt att omvärdera. Svårigheter att ställa det "till rätta" och fortsätta sitt liv efter den utstakade bana man tänkt. Men de flesta förändras och ändrar sig allteftersom de växer upp. Emellanåt till det sämre, mer ofta till det bättre. Återigen handlar det om att lära sig av historien och inte låta den upprepa sig om den är av mindre bra slag. Ungefär som att inte låta sig bli misshandlad av sin partner då man en gång levt i ett sådant förhållande. Eller att inte ta det där sista glaset med alkohol för man vet att det kommer göra en mycket dålig dagen efter... Men det är svårt att lära sig. Tydligen.
Något som är svårt är att lära sig då det gäller något man inte kan "ta på", exempelvis tilliten och tron på andra människor. När tilliten får sig en törn, en skada eller raseras helt, kan det vara i stort omöjligt att återuppbygga. Kanske får man då förlita sig på att personen som åsamkat skadan har lärt sig. Ändrar sig, växer och mognar, lär av historien. Tillit och respekt gentemot andra är nog det viktigaste egenskaperna man lär sig. Dock svårt att lära sig om man inte får det i gengäld...

För att få och framförallt kunna ge en annan en andra chans, behövs det en öppenhet, en kärlek och omtanke av andra som låter oss få styrkan att ta emot och ge det som krävs. Våga lita, våga öppna sig, våga låta sig lita och tro är det största vi kan göra som människa. Det bästa vi gör i livet. För hur ska man annars leva livet? Hur ska man annars klara av att ge och ta? Chansa i livet, ta steget och se om rikedomen blir din. För vem vet om det som glimmar verkligen är det guld du så gärna vill ha.



lördag 21 september 2013

Lördag hela dan

Funderar lite  på vad jag ska göra idag, samtidigt som jag tycker att ledighet inte behöver vara lika med "att göra nåt". Tanken är väl att gå ut och kassera dem sista två planteringarna som är alldeles vissna. Gör ju som ingen nytta och inte är det vackert heller. Och så lite skitgöra på det då! Alltså, plocka upp hundskiten på gården. Eg. enda nackdelen med att bo i hus med gård... Blir så lat att hunden får släppas ut för att göra sina behov, istället för en liten runda varje gång.
Tjohalia fick då en kompis och de leker för fullt, så henne behöver jag inte roa idag. För första gången någonsin steg hon upp vid 6-tiden (??!!). Hon berättade att hon blev kissnödig och sen kunde hon inte somna om. Tänk om det vore så här enkelt på skoldagarna? In my dreams. Fast det är bra för då behöver det inte bli så sent ikväll och sen inte så sen uppstigning imorgon, vilket resulterar i en trött dam imorgon kväll. Hoppas bara att min plan funkar. 

I övrigt knatar livet på i vanlig takt. Märks att hösten gjort sitt intågande hos oss. Inte bara i alla färger, regn och rusk, utan även i min kropp. Trött, håglös och ont. Ska ta och köpa in vitaminer och tillskott för att boosta kroppen lite. 
Nä, hörrni. Det här duger inte! Ut och göra det jag ska så kan jag slappa sen ;-) Det finns kaffe här om nån blir sugen på det och lite surr förstås. 
Ha en bra dag!

Tjingeling!



(lånad bild från google)

fredag 13 september 2013

Djuriska funderingar

Förstår inte riktigt vad som har hänt med mig, men jag har börjat se oerhört mycket djurprogram. Det kan handla om djurparker med bäbisar, djurparker med tigrar, sjölejon, flodhästar och andra djur. Vissa program är dokumentärer, eller de som räddar djur och rehabiliterar dem ut i vildmarken. En del program handlar om de som jobbar med djur i afrikas stora parker. Givetvis blandar jag upp det här med svenska programmet djursjukhuset och självklart följer jag det mesta som visas med Cesar Millan. Dag ut och dag in. Har i och för sig alltid tyckt mycket om att se program med djur, men det var många år sen sist jag var så här... Och så är det givetvis det här programmen då de visar annat, som exempelvis dem här som är extrema och håller på med vilda djur för nöjets skull. Ni vet, brottas med alligatorer, tjusar cobror, lever med djur som ska vara vilda - chimpanser, lejon, stora giftormar o.s.v. Givetvis händer det olyckor också, inte sällan med dödlig utgång.
Just nu ser jag ett program där det är en som reser land och rike runt och pratar med människor som håller på med diverse. En med en "tam" alligator som han kallas sig "pappa" för och så en massa giftiga ormar. I Indien pratar han med ormtjusare och berättar att många ormar får igensydda munnar, giftkörtlarna borttagna, eller tänderna avhuggna. Indianer som "brottas" med alligatorer och på Fillippinerna föder de upp s.k kamptuppar som slåss en massa. Det är tydligen en jättestor sport där. Sådant här begriper jag mig inte på... Hur kan man tro att en alligator kan bli "tam"? Eller nåt annat vilt djur för den delen? Brottas med dem, hur respektlöst är inte det? Och alla dessa stackars tuppar... Och ormar... Skakar på huvudet och förundras över hur människan är funtad.

Jag skulle vilja jobba med djur, gärna vilda djur. Som på det där programmet Hope for wildlife, där dem rehabiliterar djur som är föräldralösa, hittats skadade eller sjuka för att sedan släppa ut dem igen. Hur vackert är inte det? Eller på dem där stora parkerna där de försöka rädda arter som är utrotningshotade, eller nära inpå. Har funderat på det rätt länge nu... min vilja att jobba med djur. Den har jag haft sedan jag var liten. Första gången då jag var ca 9 år och min mamma hade flyttat till sin nuvarande man. Då hade hon en Collie som vaktade maten nå fruktansvärt mycket! Visade tänderna, morrade hejvilt och det långa håret blev väldans fluffigt. Matplatsen hade hon under trappen där det var ett redigt utrymme. Trappen hade sådana där mellanrum (typ som en stege). Där satta jag mig, alldeles stilla och tyst tills hon slutade. Sen flyttade jag mig och satte mig intill henne. Efter ett tag kunde jag klia och klappa henne utan att hon rörde en min. Lite Cesar Millan-aktigt va? ;-)
Min kanin som jag fick då jag var 10 var en riktig vilding. Han var den enda i kullen som vägrade komma fram, skuttade undan och gömde sig. Det tog mig ett halvår innan jag kunde röra honom. Började med att sitta och prata med honom, hålla handen i buren och tog det lugnt. Steg för steg. Det slutade med att han var så tam att han sprang lös på gården under somrarna. Under hans sista två-tre vintrar hade jag han inne. Där fick han skutta runt på golvet, utan problem! Han gjorde volter i luften på somrarna, grävde ner sig i den svala jorden i rabatterna och kom då man lockade/ropade på han.

Av nån anledning har jag lyckats knyta band med dem där djuren som kanske andra haft svårt för. Hunden, kaninen och jo, en katt som mamma hade också. Haha! Till och med en dvärgtupp fick jag till en mycket social och mysig liten en.
Det jag har tänkt på en del är det där med den naturliga instinkten som Cesar Millan pratar om. Ibland undrar jag inte om den är mer viktigt än vad man kanske tror. För det där hände då jag var barn. Ju äldre jag har blivit, desto mer har jag börjat tänka. Jag känner inte efter, följer inte min instinkt.
I tidiga 20-års åldern hade jag en handhund. Var ibland hundvakt åt två till hanhundar och en sommar hade jag en hanhund som typ foderhund. Så 4 st okastrerade hanhundar i stor storlek. Lätt som en plätt!
Förstår ni hur jag tänker? Nä. Det är nog omöjligt! Hahahaha! .... Vet eg. inte vad jag vill ha sagt med det här inlägget, men så är det då jag låter tankarna flyta fritt.

Nu slutar jag då att spinna vidare på det här för sängen kallar på mig. Känner att jag behöver sova ordentligt om jag ska orka med min jobbarhelg.
Sussa gott!
Tjingeling!



torsdag 12 september 2013

Funderingar så här på kvällen

Har mycket funderingar för tillfället och har därför inte skrivit så mycket. Det mesta handlar om jobb, min värk, mående och hur framtiden ska se ut. Måste erkänna att jag blir nästintill deppad av att tänka på det, men försöker hitta en väg som kan passa mig. Försöker se det ljusa och bra, det positiva. För det mesta funkar det och leendet är fort på plats igen! Dock försvinner inte tankarna...
Tänk att efter snart 33 år i livet har jag fortfarande inte bestämt vad jag vill bli då jag blir stor. Haha! Fast jag vet att jag inte är ensam och det finns de som är äldre och som även de funderar.
I övrigt har förkylningen som går även hittat hem till mig. Startade så fint i helgen med en gnutta halsont och stegrade allt eftersom, natt efter natt. Fortsatte med snor, sen med ordentligt nästäppa som följdes åt med en även täppt hals. Och så kom hostan som ett brev på posten. Trodde i min lilla värld att jobbet skulle kunna utföras med galans i tisdags, men när klockan närmade sig mitt på dagen ringde jag chefen. Tur var det för sen däckad fröken Anna i soffan. Gjorde mycket lite den dagen, typ middag. Likadant i går. Det gjorde tydligen susen för idag vaknade jag med snor, men ingen täppa, lite hosta och minimalt med värk i kroppen. Tjohoo!! Så dagen har varit fylld av besök med kaffe och surr, promenad med jycken, handling, matlagning och faktiskt en hel dag i vaket tillstånd. Inte illa!
Imorgon ska jag ta det lugnt så att det inte blir sämre för i helgen vankas jobb med start på lördag kl 14. Före det ska jag hämta hem pappa och hans fru från tågstation i Ä-byn. De har vart å rest lite. Tycker absolut att dem kan göra det lite mer ofta. Gör dem nog bara gott <3

På tal om resa tycker jag det är på tiden att kanske jag å Niclas tar och gör nåt sådant... Inom Sverige går bra, men jag tror att fara på en weekend eller nåt, typ Prag, Paris, Barcelona eller varför inte Venedig, Florens eller Rom? skulle vara toppen! Upptäcka lite, må gott, äta gott och bara vara vi två. Men, men. Pengar betyder mycket i sådana här fall och till saken hör att annat ligger etta på priolistan. Fasen å att man ska vara så duktig. Tänk om vi för en gångs skull bara kunde leva? Njuta av det vi har? Nä. Här ska vi vara duktiga istället. Och vad ger det i slutändan? Åssit. Jo. En toalett på övervåningen, lister i rummen som inte har det (och inte har haft på 5 år) och en nyare bil. Det där med bil är ju också ett jävla gissel. Vi vet vad vi har. Dem går att laga billigt, inte speciellt billiga i drift, men ja... ni vet. Gamla godingar! Samtidigt vet vi att det behövs en nyare bil, fräshare, starkare, bättre komfort och billigare i drift. Men vad?? Vi är ju som inne på en del märken och så, men tänk om vi köper grisen i säcken? Ett måndagsexemplar? Då är det inte kul längre.. Vi, framförallt jag, är mycket försiktig och vill gärna ha kvar det som är bra. Men vem säger att det inte kan bli bättre?

Nä. Nu är det dags att sluta svamla för den här gången. Ska glutta tv en stund och försöka koppla bort min rusande hjärna.

En mysig kväll önskar jag er alla!
Tjingeling


(bild lånad från google)


tisdag 3 september 2013

Det här med att vara rasist och att tycka olika = går hand i hand?

Delade igår en text på facebook som är skrivet av en tjej. Många har delat den och tycker likadant. Och så finns det många som tycker att hon är rasist.

Att skriva att man inte är rasist brukar liktydas med att man är det för om man skriver det så vill man försöka, ja, övertyga att man inte är det. Tyvärr har det blivit så illa att många måste skriva eller säga det för att inte missförstås.
För min del är jag less politiken här i "mitt" land, Sverige. Jag är less på hur landets ekonomi används, eller kanske ska jag skriva "våran icke existerade ekonomi"? Jag är less på vad som händer här och många gånger har jag tänkt att kanske är det på tiden att fly landet.
Det här handlar till liten del om invandringspolitiken. Inte människorna i sig, utan politiken. Att försöka hjälpa så många andra när landets ekonomi så gott som är obefintlig, det förstår inte jag. Är det inte dags att hjälpa dem som redan bor här? Och det gäller ALLA. Oavsett varifrån man ursprungligen kommer ifrån. Det handlar inte om att "kasta ut nån" ifrån det som har blivit ett hem. Det handlar om att stanna upp, tänka till och försöka rätta till, fördela om och ställa det här landet "på fötter" igen. De områden jag tänker på är: skola, vård och omsorg, arbetstillfällen, kunna behålla de stora bolagen här utan att sälja ut dem. Hjälpa de som är fattiga och utstötta, bidrag till forskning o.s.v. Det finns så oerhört mycket! Självklart ska vi hjälpa andra som kommer från drabbade länder, som har det svårt och behöver vårat stöd, men kanske vi kan lugna ner oss lite? För en dag kommer det här landet att rasa ihop och vet ni vad? Då kan vi inte hjälpa nån... För som det ser ut idag kan vi tydligen inte ens hjälpa de som behöver hjälp och redan bor här.

Nu vet jag att det är en del som kommer läsa den här texten och direkt tänka "rasist!!" och peka finger på mig. Men vad är egentligen en rasist? Vad menas med ordet "rasism"?
Idag så har ordet "rasist" en annan betydelse än ursprunget. Alla som tycker något som inte stämmer överens med att vara "icke tyckande om nånting" är rasist.
Så här kommer en förklaring:

Rasism = en uppfattning om att människosläktet skall delas in i ett antal distinkta raser utifrån utseendemässiga attribut (med finare ord: fenotypiska skillnader) d.v.s hudfärg, ögon, hår..m.m. Det är ett antagande om att det finns ett samband mellan dessa fenotypiska skillnader och nedärvda mentala och intellektuella anlag. Man tror att dessa nedärvda anlag är typiskt för alla inom samma grupp/ras. Och man är övertygad om att det finns en hierarki beroende på kvalitén på dessa nedärvda anlag. 
Man kan idag även kallas för "kulturrasist" där man tycker illa om hela kulturer. Vilket nog är mer vanligt än att vara som ovan. 


Jag lägger inte energi på att dela in människor i raser, eller tro att alla inom samma "ras" är si och så i intellektet och har vissa mentala anlag. Jag lägger inte energi i att tro att dessa anlag nedärvs så att alla inom samma "ras" är likadana. Jag kan inte bry mig mindre om sådana saker.
Det jag däremot bryr mig mycket om det är: ta seden dit du kommer. Det här landet vi bor i, Sverige, har ingen egen religion, egen kultur, eller eg. nåt som är "eget". Det finns inte mycket som är karaktäristiskt för Sverige, förutom att vi har en valfrihet. Vi har friheten att välja vad vi vill fira; så som midsommar, julafton... Eller varför inte ramadan, hanukkah (vet ej hur det stavas...). Vi får välja vad vi tycker om att äta: palt, surströmming, fiskpinnar, pizza, kebab, sushi, vegetariskt, röding, älg, fågel, blodigt, genomstekt, rått, LCHF, pasta, glutenfritt, laktosfritt. Vid det här laget tror jag ni förstått poängen. Vi får välja hur vi vill vara klädda: linne och shorts, klänning, kostym, bikini, helklätt från topp till tå (så har jag då på vintern... ). Vi får tycka vad vi vill, utan att bli kallad rasist. Tycker jag det är fel med mord så spelar det ingen roll vad mordet kallas för (ex. hedersmord), för jag anser inte man ska gå omkring och döda andra hur som helst.  Tycker jag inte om att djur slaktas genom att förblöda utan bedövning (ex. halalslakt) så är jag inte rasist - jag värnar om djurens rätt. Tycker jag inte om att kvinnor våldtas (kan vara att någon har en kultur som säger att kvinnor ska vara klädda från topp till tå och tycker hon var lättklädd), så säger jag: ett nej är ett nej. Du får inte "skylla på" att kvinnan såg "villig ut" på grund av klädseln. Gäller ALLA oavsett bakgrund. Där struntar jag också i kulturen och värnar om kvinnans rätt i samhället att själv välja hur hon vill klä sig och se ut.
Så vi har alltså en valfrihet, men även lagar och regler som ska följas så valfriheten har gränser. Sen spelar det ingen roll vad du har i bagaget, vilken bakgrund du har, vilket kultur du valt att tillhöra, vilken religion du har, så måste du följa landets lagar.

Är det nu någon som tycker att jag är rasist? Och i sådana fall, varför? Vid det här laget så anser jag att om fler tycker och tänker som jag skrivit ovan, att blir ni kallad rasist, be dem läsa om vad "rasism" egentligen är och be dem återkomma med konkreta fakta. Sedan vill jag även att ni som tycker jag är rasistisk, ge mig konkreta fakta och "bevis" på att jag faktiskt är det. Efter att ni har gjort det, kan vi föra diskussionen vidare. En liten tankeställare: om du som läsare tycker att annorlunda om något jag skrivit ovan, är det ok att jag kallar dig för rasist? Eller jag vet, om en som tror på judendomen tycker det är fel och hemskt att jag äter fläskkött, ska jag kalla denne för rasist då eller?

Tänk efter både en och två gånger innan du kallar någon för rasist.



tisdag 27 augusti 2013

Tisdag hela dagen

Då var den långa ledigheten slut för denna gång och idag börjar jag kl 14.00. Det är även första gången som tjohalia ska komma hem själv, men Niclas är nog hemma då. Hon är så glad min flicka över att åka buss, ta ansvar och göra saker och ting själv. Idag är det även fotografering på skolan och det är nåt hon än så länge tycker om. Vet själv hur det var.. gick bra i rätt många år, men så vid 11-12 års ålder började vända och efter det har jag varit rätt kameraskygg. Avskyr mig själv på bild! Blir sällan eller aldrig bra. Allt annat än fotogenisk om man säger så!
Det som känns riktigt skönt den här veckan är att middagarna är planerade. Behöver inte tänka på vad som ska göras eller inhandlas. Så här ska jag försöka göra varje vecka, åtminstone då vi har barnen. Det lättar oerhört mycket på jäkten över matlagning, planering och inköp som man helst vill slippa efter en arbetsdag. Finns ju roligare saker än så.

Nu är det då dax för en sen frukost. Äggmackor och thé blir det. Mumma! Och så en promenad med jycken förstås. Det är som alltid inplanerat innan kvällspassen. Hoppas ni alla har och får en riktigt bra dag!
Tjingeling


(lånad bild från google)

måndag 26 augusti 2013

En bra dag idag!

Det började med att det gick bra för tjohalia att åka buss, både till och från skolan. Älskade unge som blivit så stor! Mitt på dagen gick jag en mycket lång promenad och i stor del i skogen. Där var det lugnt, fridfullt och bara så där väldigt mysigt. Jycken han låg då å flåsade en lång stund efter hemkomsten och såg så där belåten ut som bara han kan. Klippte klorna på han gjorde jag också, sen dammsögs det här (välbehövligt som vanligt!) och så en lång härlig dusch på det. Har även hunnit betala räkningarna och planera middagen för hela veckan. Skönt då det är gjort.
När tjohalia hade kommit hem och blivit klippt åkte vi och handlade för veckans middagar. Hem, göra middag och så hjälpa lilla damen med hennes läxa. I säng var hon strax efter 19.30... Lite smått trött och slut. Och jag? Ja, jag bara tar det lugnt och är mycket glad över dagen som blev så bra. Mer kan man väl ändå inte begära va?

Imorgon är det dax för jobb igen med start med en kväll och så ett dagpass på onsdag. Börjar bli van att vara ledig så det känns nästan lite trist att jobba...haha! Ja,ja. Det är nödvändigt för hushållskassan och så är det ju rätt skoj att träffa goa arbetskollegorna! Jobbar helgen också. Inte så roligt, men det går nog bra. Nästa helg, alltså inte nu i helgen, tänker vi äta kräftor med en massa gott och så söndagkvällen ska jag bort en liten stund. Blir mysigt! Min tanke är att även påbörja nån mer möbelmålning så det blir lite ändring här nån gång. På tiden.

Hoppas ni alla har det bra <3
Tjingeling

Tjohalia nyfrissad

Felicia hade klipptid idag hos Linda Buska (Affärsgatan 7) som tvättade, klippte, fönade och lockade hennes hår. Tjohalia tyckte det var underbart! Lite less efter en stund sittandes still, men i övrigt gick det fint. Först hade hon valt att hon skulle ha sprayfärger i håret, men valde att låta bli då hon såg hur bra det blev utan.
Längden fick absolut inte tullas på, så det blev toppat och lite uppklippt å urklippt. Behövs kan jag säga med tjockleken hon har på sitt hår...

Så här blev det då:







Får hoppas att de fina lockarna håller sig till imorgon! Hon vill ju så gärna att dem ska synas på skolfotograferingen.. Tyvärr har jag ju ingen sån där locktång själv, annars hade jag ju kunnat fixa det innan.

Nåja. Blir nog bra! :-)

Min flicka har blivit stor

I år när jag ansökte om skolskjuts blev det beslutat att min flicka skulle få busskort istället för att åka taxi. Fördelarna är att hon har 4 resor/dag och får åka alla dagar utom på jullov och sommarlov. Hon kan även åka hem efter skoldagens slut istället för att jag hämtar, vilket innebär mindre kostnader. Givetvis ska hon bli hämtad de dagar jag jobbar för då är det inte en extra väg att köra!
Nackdelarna? Finns eg. inte, men fy attans så nervös jag är. Säkerligen mer än henne... Ska strax ringa hon och se så att hon har kommit fram och att det har gått bra. Sen ska hon få åka buss hem också idag, mest för att se hur det är och för att ha gjort allt en gång. Brukar ju alltid vara lättare efter första gången :-)


Och på skolan var hon. Är så glad för hennes skull! Ännu ett moment hon klarat med bravur! :-)

Idag ska hon även få klippa sig och det är något hon längtar efter. Det är på tiden och så ska dem ju fotograferas imorgon på skolan. Passar ju alldeles utmärkt.

Nä. Nu ska jag slappa och ta det lugnt. Är ofantligt trött.
Tjingeling!

söndag 25 augusti 2013

Ett slött söndagsinlägg

Det här med planer är inte så lätt. Har upptäckt att det jag tänkt göra på min ledighet inte riktigt blivit som jag tänkt. Haha! Har då målat den möbel jag tänkt och den är klar. Plockat av odlingarna har inte hänt... ger ju så mycket bär fortfarande så vad gör man då liksom? Plantera om mina växter inomhus lär ju dröja verkar det som för det hade jag då glömt redan efter att jag skrivit ner det... Men jag har rensat uppe på altanen. Tagit bort dem döda blommorna som säkerligen varit i det skicket länge... och så tagit bort vaxduken och sådant. Tur att jag är ledig fler dagar i höst! Annars skulle det inte gå.
Idag är planerna inte så många. Men tanken är att gå igenom tjohalias kläder, fara med skräp till återvinningen och handla inför veckan. Sitter för tillfället (förutom här då) med en lista för veckans middagar. Att det alltid ska vara så svårt! Tänkte att det kan vara bra att handla hem det som ska handlas redan idag istället för att handla dagligen. Blir lätt att man handlar sådant man eg. inte behöver. Och sen ikväll blir det promenad med jycken så klart!

Soligt och härligt är det ute idag igen. Bara passa på att njuta så länge det varar.
Tjingeling på er!


lördag 24 augusti 2013

Vår "nya" hallmöbel

Under de senaste dagarna har jag försökt få till en ny hallmöbel och tror att det lyckades! Enda bekymret vi har är att allt har blivit så svällt att för tillfället sitter allt typ fast... *suck* Det går sällan problemfritt i det här hemmet. Förmodligen var jag för noggrann med målningen och resultatet blev så här:


Innan målning (dörrarna saknas på bilden)


Efter första varvet


Efter andra varvet



Och färdigt resultat!


Som sagt. Det sitter liksom fast nu och går inte att öppna... förhoppningen är att den ska "svälla ner" och att det sen går lättare. Men det återstår att se. I sådana fall får vi hitta på nåt och åtgärda det. I mitten kommer det att tillkomma två svarta korgar och sen blir det väl nå lull-lull på den också. Men inte nu. För den behöver bli frisk... ;-) 

Tjingeling!




onsdag 21 augusti 2013

Ledighetsplaner

Den här veckan har flugit fram i rasande fart. Känns som att det var igår jag for med tjohalia till pappa sin... Nu har barnen börjat om skolan och det är dags för rutiner igen. Kan med handen på hjärtat säga att det känns bra! Vi behöver nog alla det fastän det är skönt med ledighet. På tal om det så är jag nu ledig fram till tisdag e.m. Inte illa.
Mina planer för ledigheten den här gången är rätt många och vet då inte om jag kommer hinna allt. Men tanken är att göra om lite möbler, sätta vit färg på dem. Åtminstone på en möbel i alla fall. Rensa lite, typ bland tjohalias kläder och ta bort det som är trasigt och för litet. Rensa bort blommorna jag har därute och så plocka av i odlingarna. Snart är vi inne i september och det går fort mot både mörker och kallare tider. Och så har jag tänkt att sätta om mina växter inomhus.
Dagens planer är att tvätta, köpa nödvändigheter för målning av möbler och ev. påbörja den som är viktigast. Sen vet jag inte. Får ta det som det kommer helt enkelt!

Ha en bra dag alla fina!
Tjingeling!

fredag 16 augusti 2013

Precis just nu, känns det så här

Väldigt ofta är det svårt att förklara hur fibromyalgin visar sig, hur man känner det, hur det känns, vars det känns... 
Så därför tänker jag att nu, precis nu då jag sitter och skriver berätta för er så exakt det går precis hur det känns. Har en rätt ok dag idag, så därför börjar jag med att säga så ;-) Uppifrån och ner kanske? Det är lättast tror jag.

Mina käkar är spända och ömmar. Har troligen bitit hårt inatt och säkerligen gnisslat tänderna så där vackert... hehe... Det har (förmodligen) resulterat i en rätt kraftig spänningshuvudvärk som mest känns i tinningarna och i främre delen av huvudet. Konstigt eg. att jag alls har ont i en protes... måste vara fantomsmärtor! :-P
Fick ju en muskelinflammation i höger axel för ca 2 år sedan och efter det blossar den emellanåt upp. Just nu har jag känningar i båda axlarna och nacken. Känslan som jag har är att jag skulle vilja plocka bort axlarna/armarna och kasta dem hel***** långt bort! Det moler, sliter, känns som att det "sitter fast", är trångt... ja. Ni som har problem med axlar och nacke känner säkerligen igen er. Den här värken är nästan den värsta tycker jag. Den kan göra mig enormt irriterad, trött och grinig. Jag kan "knäcka" till vid axlar och nacke också. Lite överdrivet känns det ibland då det knakar och brakar titt som tätt. Tror inte det står riktigt rätt till i den regionen.
Vet inte om nack och axelproblemet gör att jag domnar i armarna, men det gör det också. Lite grann. Det pirrar lite och så känns det som att jag inte har nån styrka. Förresten, det har jag inte heller! Orkar knappt lyfta kaffekoppen. Yeeey! Eller nåt. Men det går rätt ok att sitta och skriva så här. Gäller bara att inte lägga ner händerna så jag råkar trycka nån knappkombo som gör att allt försvinner. För det har jag ju lyckats med några gånger...
Händerna är bra idag. 
Ryggen?  Är rätt ok. Mest bara lite trött i svanken/ländryggen, men inget som inte en promenad "botar" :-)

Det värker i rumpmusklerna. Ungefär som när man suttit för länge och har "träsmak", ni vet så där nästan som att den har "somnat" och man har "sockerdricka" i den samtidigt som det ömmar. Lite så där så att det är smått obehagligt mest hela tiden. Benen domnar. Känslan jag har är som när man slagit i kärringnerven i armbågen och så precis då det värsta har släppt som blir det som en dunkande/molande/slitande/domnande värk. Känner ni igen den? Så känns det i rumpan och benen, eller låren ska jag säga för i vaderna och framförallt framsidan, känns det som en benhinneinflammation. Mindre skönt.
Och så fötterna då. Höger fot är bättre än den vänstra. Känns som att foten är "felkonstruerad" och att tårna vill kröka sig inåt/under, som att det är en knöl mitt under och så är det ömt. Ungefär som när man gått i de där fina men osköna skorna en hel dag, på ojämnt underlag som typ kullersten. 

Nu har jag ju inte vart vaken så länge, men det tillkommer då en trötthet utan dess like. Känns totalt utmattad trots en hel natt med god sömn. Märker att jag stannar upp flera gånger då jag skriver det här.. så koncentrationen är nog inte den bästa. Det bubblar och har sig i magen... är svullen och gasig. Mindre roligt. Så är det dagligen i stort sett.. alltid nåt bekymmer med magen fast jag försöker "äta bra" :-/  
Jag har även dåligt minne, framförallt närminnet, namnminne och sifferminne... Igår kväll då jag pratade med Niclas förstod jag inte vad han sa. Det går inte in i huvudet och informationen kan jag inte bearbeta. Och det var inget komplicerat heller... han berättade bara om dagen. Titt som tätt får jag höra av han "det är ju ingen idé att säga nåt! du lyssnar ju inte..." Stämmer inte. Jag lyssnar, men jag begriper inte och frågar många gånger vad han sagt. Och säkerligen finns det en massa mer.

Men så här mår jag alltså precis just nu. Eller så här känns kroppen ska jag säga. För jag mår ändå rätt ok då jag tänker efter. Andas gör jag, lever gör jag, tänker gör jag, gläds åt vad livet har att erbjuda gör jag. Det finns så mycket som är bra att det här ska inte få tynga ner mig. Enda jag ska passa mig för är att ta ut mig under dagen då jag har det så här.. blir som typ väldigt mycket sämre sen... 
Nä. Njut av dagen alla fina för det ska jag nu göra! <3
Tjingeling!

onsdag 14 augusti 2013

Dagen idag

Har haft en riktigt bra dag idag. Var och åkte buss med tjohalia för att visa henne hur turen går, var hon ska "plinga" och stiga av då hon ska till skolan. För att göra typ samma lika hemåt. Vi gick på stan lite, kollade leksaker hon önskar sig i julklapp och slutade med att vi köpte henne en ny baddräkt/bikini. Det behövs! Hennes börjar vara lite liten... Så en ny en som hon kan använda då simträningen på skolan börjar om.
Vi gick även till mysiga kvartersbageriet och åt en sen lunch. Mös och pratade på. Och så bussen hem förstås. En lyckad och härlig dag!
Nu ikväll fick vi besök av vännen Bia, hennes son och en kompis till han. Ungarna lekte, vi har surrat och druckit lite för mycket kaffe känner jag... haha! Typiskt. Det känns som att jag kan lägga mig och sova gott inatt.
Imorgon ska vi hämta tjohalias kusin som ska vara här till fredag e.m. Får då se vad vi hittar på för som det ser ut ska det bli rätt ok väder båda dagarna.

Snart har klockan slagit midnatt och jag ska avsluta för dagen.
Tjingeling på er!

Bara rätt upp och ner, så där

Onsdag och halva ledigheten är gjord. Eller gjord och gjord.. har väl inte gjort mest! Idag åker halva familjen på fisketur och resten stannar hemma. Jag och tjohalia ska åka buss idag så hon får se var hon ska kliva av och kliva på inför skolstarten. Nu är det då klart att hon ska åka buss istället för taxi i år, blir spännande! Säkert mest för min del då jag frågat hon flera gånger om hon klarar det och sista gången svarade hon "Sluta fråga nu hela tiden mamma. Jag fixar det har jag ju sagt!". Å det är klart hon gör!
Kan bli bättre också då hon kan stanna hos en kompis på e.m och åka buss hem. Då behöver man inte tänka så mycket på att köra fram å tillbaka. Några kronor blir det säkerligen sparat på bensin.
Imorgon ska vi hämta hennes kusin så ska hon få vara här till fredag. Och jag tänker bara ta det lugnt! Det är det bästa då kusinerna leker med varandra. Jag behöver inte bry mig och har massor av tid över till annat, om jag vill ;-)
Snart ska jag sätta igång med att måla lite möbler också. Vita ska dem bli. Kommer ta kort före och sen efter så får ni se hur det blir. Det är åtminstone tre möbler än så länge, men en är prio och kommer tas först. Det är en jättefin skänk som jag fått och som ska stå i hallen. Blir skönt med en annan möbel där då den som står där är kaffefläckig och trasig. Ser ju inte alls nå fint ut. Men först måste jag kolla vad jag har för grejer... typ lite sandpapper och färg.

Hoppas ni alla får en riktigt bra dag!
Tjingeling!

tisdag 13 augusti 2013

En underbar dag i naturen!

Igår var vi till Storforsen och gick i naturreservatet. Det var lite moln, men soligt och underbart! Vi hade en liten familjedag som så många andra den dagen.

Första etappen. Niclas och jycken mår skönt i solen.


Pojkarna letar småfirrar :-)

Lång väg



Har en flicka som njöt!




Ser ni den lilla, lillan firren i vattnet? Fanns många sådana!



Magnifika Storforsen!




En underbar plats!


Där vi stannade och njöt! Var en hel del med folk där. Solen sken, vi grillade, mös och bara var denna härliga dag!



Till och med hunden, som inte tycker om att bada, valde att gå ner i vattnet och svalka sig :-)


På samma ställe som vi var, men från en annan vinkel. Här badade flera stycken. 


När vi for från Storforsen valde vi att fara förbi Benbryteforsen. Mäktig! 




Det är massor av bilder kvar och även nån filmsnutt. Men jag väljer att inte lägga ut allt utan det här får räcka. Vi hade en toppendag! Sådant här tycker jag alla ska göra nån gång för det är verkligen balsam för själen. Om än kroppen säger ifrån idag... haha! Så idag blir det vilodag för min del. Hoppas ni alla får en bra dag! 
Tjingeling!