fredag 27 september 2013

Allt som glimmar är inte guld

Det som göms i snö...
Vi färdas genom livet och lär så länge vi lever. Vilka val vi gör är beroende på föräldrar, uppfostran, miljö och arv. Vad tillåts vi göra, vad tillåts vi säga och vad blir vi förlåtna för att sedan kunna gå vidare? En del mottas av prövningar, mest hela livet. Svårigheter och hinder som kan vara svåra att ta sig förbi och över så att livet sedan kanske blir till det bättre. Allas historia skiljer sig åt och vad vi gör med det vi fått "serverat", oavsett hur illa det kan vara, avgör hur vi sedan själva blir som personer, vuxna individer och kanske föräldrar. Det viktiga är att inte förglömma att vi hela tiden lär och aldrig någonsin blir fullärda.

Att lära sig innebär även att lära sig om andra. Många gånger är det inte vad det ser ut att vara. Många gånger får man omvärdera intryck, händelser, situationer för att förhoppningsvis ställa om det negativa till det positiva. Ibland är det inte som det ser ut att vara och dem gångerna är det lätt att man blir eller blivit sårad till den grad att det är svårt att omvärdera. Svårigheter att ställa det "till rätta" och fortsätta sitt liv efter den utstakade bana man tänkt. Men de flesta förändras och ändrar sig allteftersom de växer upp. Emellanåt till det sämre, mer ofta till det bättre. Återigen handlar det om att lära sig av historien och inte låta den upprepa sig om den är av mindre bra slag. Ungefär som att inte låta sig bli misshandlad av sin partner då man en gång levt i ett sådant förhållande. Eller att inte ta det där sista glaset med alkohol för man vet att det kommer göra en mycket dålig dagen efter... Men det är svårt att lära sig. Tydligen.
Något som är svårt är att lära sig då det gäller något man inte kan "ta på", exempelvis tilliten och tron på andra människor. När tilliten får sig en törn, en skada eller raseras helt, kan det vara i stort omöjligt att återuppbygga. Kanske får man då förlita sig på att personen som åsamkat skadan har lärt sig. Ändrar sig, växer och mognar, lär av historien. Tillit och respekt gentemot andra är nog det viktigaste egenskaperna man lär sig. Dock svårt att lära sig om man inte får det i gengäld...

För att få och framförallt kunna ge en annan en andra chans, behövs det en öppenhet, en kärlek och omtanke av andra som låter oss få styrkan att ta emot och ge det som krävs. Våga lita, våga öppna sig, våga låta sig lita och tro är det största vi kan göra som människa. Det bästa vi gör i livet. För hur ska man annars leva livet? Hur ska man annars klara av att ge och ta? Chansa i livet, ta steget och se om rikedomen blir din. För vem vet om det som glimmar verkligen är det guld du så gärna vill ha.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar