Har ikväll vart till en vän och rastat hennes tre tikar. Tog med mig Smokisen så han också skulle få roa sig lite, springa bort lite energi och få lite socialt i form av andra hundar. Tog dem först i koppel, tre av fyra hundar. Då jag nådde skogbrynet där jag vet dem brukar få springa och leka, struntade jag fullkomligt i koppel! Inte helt lätt med en tik som gick slickat uti benet och den andra som busade med Smokisen och som inte var sen att hänga på...
Kunde inte låta bli att busa lite jag med. Blev så glad och full av lycka över alla hundarna och deras glädje över livet. Så obekymrat och problemfritt. Kan väl medge att min hosta och min kropp inte var överens med busidén, men det skiter jag i! Synd bara att jag inte kom ihåg att ta några bilder... Typiskt att hjärnan inte hänger med alla gånger.
Vem säger att det är lättast med en hund? Jag kan tycka minst två i alla fall. Har aldrig haft det lättare med hund än de gånger jag vart hundvakt och ägt egen hund. De roas av varandra, de springer med varandra och de har sällskap av varandra. Bättre än så kan det inte bli. Hade mer än gärna haft en vovvsing till.
Nåja. Det kommer kanske en dag då min önskan slår in och fram till dess kan jag bara fortsätta njuta av de gånger jag får ha fler hundar hos mig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar