Fick mig en trevlig överraskning på jobbet idag. Mitt i allt så ser jag Therese där, min vän sedan 22 år. Snacka att jag blev förvånad! Och mycket glad förståss! Det är nu mer än ett och ett halvt år sedan jag träffade hon sist. Då sa vi att det inte skulle ta så länge mellan gångerna för gången innan tog det ett år. Haha! Vi höll det inte så bra.. Men det märks inte att det går så länge mellan gångerna. Är man riktiga vänner så spelar tiden ingen roll. Vi stal en 20 minuter tillsammans och surrade lite för att ta igen lite förlorad tid.
Av någon anledning har vi alltid kommit väl överens fast vi är så oerhört olika. Men kanske är det därför? Att vara lika är inte alltid så bra för samtalen blir nog lite tråkiga, kan jag tänka. Ibland önskar jag att vi bodde närmare varandra även om det inte är så långt mellan oss. Ibland önskar jag att vi träffades mer ofta för jag saknar våra kaffestunder med surr tills halsen gör ont. Jag saknar att sitta och dryfta allt mellan himmel och jord, analysera och fundera med henne.
Så nu lovar jag mig själv: inte så länge mellan gångerna vi ses! Får se om jag kan hålla det... Ska höra med henne i morgon om vi kan försöka hålla det den här gången!
Nu blir det natten för min del. Ska upp med tuppen och se om jag kan ta mig till jobbet... Ska tydligen snöa än mer imorgon än vad det har gjort idag. Kul? Inte alls.
Tjingeling!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar