torsdag 16 januari 2014

Ett herrans "hundliv"

Ja, idag blev man fattigare. Det är absolut inte en rolig utgift, men en nödvändig en! Var till veterinären idag eftersom Smoke, våran älskade jycke, tappar mycket päls och framförallt täckhåren. Dessutom är han fet i hyn, mjällar och ser skitig/dammig ut. Och så problem med öronen också.
I alla fall så knatade vi dit strax före 8 i morse. Veterinären vi hade var en mycket klok ung kvinna som berättade en hel massa för mig.
Jag hade mycket frågor kring foderallergi, för allteftersom jag berättade hur det här har blivit värre, så hittade jag ett samband med maten han har ätit/äter. Hon berättade att många tror att allergin oftast beror på spannmål, men i själva verket är det mer ofta proteinerna. Tydligen fungerar det som så att när hunden äter ett protein som den är allergisk mot, binder proteinmolekylen till två sensibiliserade receptormolekyler i kroppen. Detta frigör då histaminer som vid en allergi. Det man då gör åt detta är att hunden får en eliminationsdiet, ett foder som är allergiresistent. Ett så kallat "allergifoder". Där han man då slagit sönder proteinerna, eller gjort dem mindre, så att dem inte orsakar en reaktion.

Så det som händer nu är att först ska vi parasitbehandla honom (fan så dyrt medel!). Inte för att hon tror att det är nåt sådant, utan för att helt enkelt utesluta att det är parasiter som gör det. Man kan då inte se nåt på hud och päls i alla fall. Sen om några veckor, då vårat foder minskat till lämplig mängd, då ska vi ha ett allergifoder. Under 8-12 veckor ska han äta detta och endast det fodret. Inga godisar, ben, tillsatser, rester... bara det fodret och vatten får passera mage och tarm. Vilken tur att jag bestämde mig för att kolla upp nu och inte till våren... haha! Han som äter typ allt ute då ingen snö finns.
Om fodret inte visar nåt, ja, då måste vi gå vidare med de allergiprover de tog idag. När vi väl var där så kollade hon öronen också, samt tog prov av öronsekret för att kolla om ev. infektion/svamp. Det hade han inte och tur var ju det. Men öronrens måste vi använda för det ser inte ok ut. Tydligen så går foderintolerans och öronproblem hand i hand och det är väl typiskt egentligen, att ett problem ger flera symtom, tänker jag.

Nä, men det här tror jag kommer bli bra så småningom och huvudsaken är väl att jycken mår bra!



Mattes snygging! 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar