onsdag 19 februari 2014

Ett minne kopplat till musik

Musik är byggt av glädje. Glädje är byggt av musik. För så många minnen jag har som bringar fram ett stort leende i mitt ansikte och får lyckliga tårar att rulla på min kind.  Men även mindre roliga minnen har jag... minnen som får mig att sakna så fruktansvärt mycket!
De flesta minnen jag har går att på något sätt koppla ihop med musik. Som alla de gånger jag i ungdomen, efter att äntligen fått känna mig tillhörande en grupp...., lyssnade på musik med mina vänner. Surrade, skrattade, grät en skvätt ibland och bara vara en i en älskade grupp personer. Idag tänker jag på det med glädje, men även sorg då jag saknar dem så förfärligt. Vad hände? Vad hände med alla oss? För min egen del vet jag vad som hände.... Och kanske är det till stor del mitt eget fel att jag inte längre har någon kontakt med alla dessa fina människor. Eller jo, en liten kontakt har jag med ett par, men umgås? Tyvärr.

Men jag har ett minne då jag gick gymnasiet som nog för alltid har etsat sig fast i mitt minne. En nära vän till mig är mycket duktig på att sjunga och ni kommer kanske ihåg att jag berättade om mina systrar? Vid ett tillfälle var vi hemma hos syrran och mig, tror att det kan ha varit i samband med att min andra syrra bodde "hos oss". Eller, ja, den äldsta syrran. (Det kommer en förklaring till det där nån gång! Hahaha!) Det var då jag, mina två systrar och Linn, min vän satt och surrade en massa. Tror vi drack lite alkohol också. Vid nåt tillfälle gick vi ut för att röka och systrarna och Linn började att sjunga en massa låtar. Jag tror att en av låtarna var den här: http://www.youtube.com/watch?v=q1X43lcU7Ck  Kan ha varit nån annan låt också. Det började med att den ena tog ton, sen den andra och så den tredje, liksom högre och högre ton. Till slut var det en kvar, som mer eller mindre skulle bli ett "skrik" (väldigt svårt att förklara!) och den tog jag. Blev förvånad över att det blev "så bra". Så förvånade att vi skrattade så tårarna sprutade. Jo, vi alla vet/visste att jag inte är nån sångfågel precis.
Min vän och jag hade många stunder under gymnasietiden då vi lyssnade på musik. Pratade. Tänkte. Kände... De flesta fragment med starka minnen har jag just med henne och musiken är en av hörnstenarna.

Inte bara ett minne är kopplat till musik, utan många. Kanske obetydliga i betraktarens ögon, men desto större för mig. Jag har så många jag skulle kunna berätta om. Exempelvis då jag dansade med en sopkvast till Lady Gagas Poker Face, eller kanske det var Katy Perrys I kissed a girl? Bästa kavaljern man kan få! Eller den gången under studietiden då jag knatade omkring med Lordi i lurarna och gastade högt till låten Devil is a looser samtidigt som jag mötte flera på gatan. Tyckte det var udda att dem glodde på mig på det viset. Inte fint. Eller första gången jag hörde Nightwish, hemma hos Niclas då vi började att dejta... Och hur jag eftersom vårat förhållande utvecklades, började drömma om att spela Nightwish på vårat bröllop. Jag som aldrig velat gifta mig...  Kanske det händer nån gång i framtiden? Får nog fortsätta drömma...
Som sagt. Förmodligen obetydliga för den som hör om dem, men så innehållsrika och betydelsefulla för min del.
Glöm inte bort musiken kära vänner och lyssna med era hjärtan. En dag kan det behövas för att minnas glädjen under livets gång.



(bild från google)







Utmaningen finns här http://liie.se/

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar