Då jag bara går på nån form av rutin. Vaknade, gjorde mig klar, åkte på jobbet, jäktat och stressat på jobbet i stort sett hela dagen. Handla på vägen hem, diska undan (slapp göra middag) och i allt det här känns det som att jag är i ett vakuum. Är med andra ord inte här i nuet. Disträ? Kanske. Eller så är jag bara trött, slapp, slö och likgiltig.
Har deg på jäsning så där på tal om bananer och annat. Tänker försöka göra sirapslimpa och har ingen aning om hur detta kommer sluta! Och inte heller hur det kommer smaka... Men det är bara å slänga om det blir oätligt och så får jag baka nåt jag kan, typ frallor som går snabbt. Alldeles på en strax ska jag gå på promis med hundarna med degen fortfarande jäser. Hela 2 timmar ska den jäsa första svängen (??!!) . Det här med att ta golven, ni vet det som Sebbe skulle ha gjort i söndags, det väntar jag med. Har inte lust att göra det idag, så därför skiter jag blanka f*n i det. Enkelt va? Tänk om jag alltid kunde tänka så: ids jag inte, då struntar jag i det. Men så kan man ju inte tänka om allt för då skulle förmodligen mycket lite bli gjort.
Nu är det promenad som hägrar. Så skönt det ska bli att få röra sig lite. Det tror jag hundarna tycker också.
Tjingeling på er!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar