Tar dag för dag som den kommer och håller mina tummar så dem nästan blir blåa. Vill bli helt frisk!! Stundvis känns det som att det inte alls skulle bara nå större bekymmer att gå tillbaka till jobbet. Nästa stund är jag däckad i soffan, eller kippar efter andan eller hostar så det skorrar som värsta skånskan i bröstet på mig. Härligt.
Inte mycket till energi. Men det märks stora skillnader iaf. Hade besök av en vän idag och fick surra järnet en stund. Visserligen så svek sig rösten och hostattackerna hopade sig vid slutet av besöket, men det var det värt! Behöver få träna upp mina lungor, min röst och min hals så jag klarar av helgens arbete :-D Så. Mera surr åt folket!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar