Åh regnet det bara öser ner...

... och jag struntar i att gå ut! Har väl tänkt att ta på mig regnkläderna och gå en liten runda med hunden i alla fall så han får se och lukta på nåt annat. Stackarn. Å andra sidan vet jag att han inte är så förtjust i regn han heller. En riktig soffpotatis! Skönt det med. Ibland önskar jag dock att det vart mer energi i honom, att han "tvingat" ut mig så jag får den motion jag så väl behöver. 

Igår orkade jag en del: storstäda sovrummet, tvättade, handlade, lagade middag, diskade undan, gjorde ca 100 kanelbullar och masserade Niclas. Så idag har jag tänkt att ta köket. Tvätta fönstrena invändigt och byta gardiner. Göra det höst/vinter fint.

Sen är det dax för vardagsrummet. Fönster och gardiner. Men funderar på att göra det närmare jul och sätta upp julgardinerna på en gång istället. Det blir bra det! Så tänker jag göra. Då behöver jag inte ha bråttom ;-)

Funderar på varför jag tar ut mig så här... Varför jag hela tiden ska göra nåt. Men det känns bättre, inuti mig och kroppen blir rastlös av att bara sitta och ligga. Jag tar allt i lugn takt, utan att stressa. Det jag hinner, det hinner jag! 

Nä. Dricka upp kaffet, klä mig och så sätta igång. Jo förresten! Det har gått jättebra med flickorna :-D De har städat upp utan att jag sagt till och sovit bra för en gångs skull. De började inte ens att argumentera då det var dax för tandborstning och sängen igår kväll. Stolt är jag över dem! <3 

Tjingeling!