Internationella fibromyalgidagen

Ja. En sådan finns och den infaller idag, den 12:e maj. Hade jag ärligt talat ingen aning om, utan fick reda på det av en slump. Givetvis var jag ju tvungen att läsa lite kring den och det visade sig att denna dagen är Florence Nightingale´s födelsedag. Tydligen så hade hon svårförklarad och rätt svår värk under sin livstid och man tror att det kan vara så att hon hade fibromyalgi. Därmed så har man gjort hennes födelsedag till den internationella fibromyalgidagen.

Måste säga att det ändå är ett litet sammanträffande. För mig utbröt fibron under sista året som sjuksköterskestudent och mina funderingar var många på om jag skulle hoppa av eller inte. Beslutet blev till sist att gå klart då jag kände att det skulle ha vart både bortkastade pengar och bortkastad tid. En hel del personer har ju ifrågasatt mitt val av yrke med denna diagnos hängande över mig, men det är inte speciellt lyckat och inte heller roligt att hoppa av vid sista terminen...Så jag gjorde klart det jag tog mig för, så att säga: tog fan i båten och rodde han iland.
På många sätt och vis har min sjukdom hjälpt mig att förstå andra på ett bättre sätt. Jag förstår att sjukdom, värk och smärtor påverkar sinnelaget, humöret, det allmänna måendet och hela livet i sig. En förståelse för andra (gällande mycket!) som för min del blev djupare. Då en person med värkproblematik berättar hur det känns kan jag relatera, om än kanske orsaken inte är densamma. Frustrationen och ledsamheten över att inte vara den man en gång var. Klara av och göra det man tidigare orkat... Undrar om det var så för Florence också? Undrar om hennes värkproblematik var anledningen till att hon hade den passion för yrket hon hade? Inget ont som inte har något gott med sig. Visst är det så man brukar säga?