söndag 4 december 2011

Andra advent

Den här hösten har vart värst hittills. Trött och eländig. Värk i massor! En del säger att det kan vara vädret då de flesta med reumatisk värk känner av det. Kanske är det så? Kanske är det så att min kropp väntar på att det ska vräka ner en massa vitt från himmelen?
Nu för tiden är jag inte förtjust i vinter och snö... Tycker det är hemskt jobbigt att skotta, skrapa rutor, det dras in och det blir blött. Men å andra sidan: det blir ljusare, det blir vackrare och jag kan med garanti säga att de flesta barnen, även min dotter, längtar i massor efter snö. Och vad är en jul utan snö? Nä, fy tvi vale så trist!

Jag är snuvig. Lite snorig och "konstig" i halsen... typ lite slemmig, lite rosslig, lite, raspig, lite ont. Och så huvudvärk förståss. Tänk om det bara kunde bryta ut ordentligt? Det är bättre det. Att bli ordentligt förkyld/sjuk och rensa kroppen på all skit. Så här har jag haft till och från i 2 månader. Något less man blir!
Annars mår jag nog rätt bra ändå. Känner mig på relativt bra humör och skrattet är nära till hands. Skönt att inte vara nedstämd också...

Andra advent är det idag och julen närmar sig med stormsteg! Vi har kvar att handla julklappar. Som vanligt. Tänk att jag aldrig kan vara i tid?? Förstår inte vad problemet är. Tänk att det ska vara så svårt att vara ute i god tid. MEN, jag vet vad som ska köpas och var det ska köpas. I helgen har lillans kusin Emelie fått vara här. Eller rättare sagt, hon är här nu. Från igår. Det har gått förvånansvärt bra och dem leker som aldrig förr! Har knappt tid att äta och inte sova heller för den delen. De fick mysa igår kväll på varsin bäddad madrass på golvet i lillans rum och se på film. För att varva ner. Tror ni dem gjorde det? Euhm.. nä. Filmen var klar strax efter 22 och de somnade vid 23.45. Suck. Gissa när dem vakna? I min lilla värld tänkte jag att de åtminstone kunde sova till typ 9. Men inte det! Strax efter 7 klev dem upp. Nåja. Tur det är söndag och ikväll blir det tidigt för min lilla madam. När vi satt och åt frukost såg jag att båda flickorna har svarta ringar under ögonen och båda fastnade med blicken ut i tomma intet lite titt som tätt. Kan ju tro de är lite smått trötta.
De leker väldigt bra med varandra och jag tycker inte det gör nåt. Själv är jag nästan medvetslös av trötthet. Sovit urdåligt de stackars timmarna som det blev. Tur man är gjord av segt virke! Hehe...

Nä. Nu har jag uppdaterat för denna gången. Mer intressant än så här blir det inte!


1 kommentar:

  1. Tack Anna för din omtanke runt mig och min hund, det kommer att lösa sig, det känner jag på mig:-)
    kram sandra

    SvaraRadera