måndag 14 oktober 2013

Hellre fly än illa fäkta

Varför är det så att vi ofta drivs av något inre som gör att vi i stort sett ska slåss hela tiden? Vi slåss för dem bra jobben, vi slåss i relationen, vi slåss för våra barn, vi slåss mot myndigheter, vi slåss för att få vår vilja igenom. Vi slår oss genom livet för att få ut det bästa av livet. Eller hur det nu var.
Ser man inte till att armbåga sig fram för att få det man vill ha kallas man för "rädd", "konflikträdd", "feg". Om man däremot ställer sig på sina två fötter, söker det där jobbet man så gärna vill ha, framställer sig i bästa dager, kämpar och står i, då får man. Ja, precis. Jobbet. Eller då man på en gång tar tag i  den där konflikten/orättvisan och "slutar svamla". Man kanske för sig i sociala sammanhang med en självsäkerhet som inte går att mäta. Den där som står i centrum och folk ser upp till. Då kallas man istället för "duktig", "framgångsrik", "viljestark", "självsäker", "respektingivande".
Så en dag föds den där personen som är så, men inte gör något väsen av sig. Eller en annan som föds med dem så kallade bra kvalifikationerna. Och en tredje som lär sig via livets hårda skola. Den fjärde som även den lär sig, men ack så fel det blev.

Var står jag? Var är jag idag? Har aldrig tyckt om bråk, diskussioner eller hårda ord. Aldrig tyckt om elakheter och jag är typiskt den som tar det säkra före det osäkra. Tills jag vänder och gör en 180 grader för att hellre plocka upp mitt svärd och slå mig fram. Sällan går jag in i en match där osäkerheten är min fiende och fötterna byter plats med huvudet. Eller så är det precis det jag gör.

Frågorna haglar, tankarna snurrar, funderingarna byter av varandra och till slut har balansen rubbats till den milda grad att världen runt omkring snurrar som en okontrollerad karusell. Armbågarna vässas, besluten tas, fighten är på G och det som kvarstår är utgången. Två vinnare, två förlorare, en av varje eller ständig nolla hur man än vrider på det.
Ibland är det bättre fly än illa fäkta, även om det ibland innebär att man får göra om och göra rätt.

1 kommentar:

  1. Ja ibland önska man att man inge behövde slå sig fram för saker som är självklara :-) / Anna Ershammar

    SvaraRadera