Empatins makt. Vara eller icke vara

Empati är förmågan att kunna sätta sig in i andra människors känslor. Det betyder att man själv kan känna känslorna den andre har, att sätta sig in i situationen utan att för den skull sympatisera med vad denne har gjort. Är man en starkt empatisk människa kan man till och med ha förståelse för en mördares känslor. Men givetvis behöver man inte tycka likdant och inte heller ha förståelse för vad denne har gjort. Enklare beskrivet så kan man ha empati för en brottsling utan att bli likadan, vara likadan eller känna medlidande med denne för vad personen har gjort.

När jag gjorde min praktik på rättspsyk fick jag förklarat för mig att man helst inte skulle läsa om vad dem intagna där hade gjort, innan man lärt känna dem. Så jag struntade i att läsa vad dem gjort och satte mig för att samtala med dem. Det visade sig rätt snabbt att en del av dem berättade öppet för mig om hur deras liv sett ut. (Så jag slapp läsa senare...) Många hade även insikt i sin sjukdom/sina sjukdomar. Mycket fick jag höra som nog hade fått öronen att trilla av på många! I berättelserna uppkom det mycket beskrivningar av känslor och dessa kunde jag sätta mig in i. Själva händelserna hade jag svårt att förstå, men känslorna. Sorg och förlust av älskade vänner och familj, saknaden och längtan efter ett normalt liv, glädjen över att vara vid liv. Ja, känslorna var många hos de som berättade sina livshändelser. Och för min del kan jag säga att jo, jag är empatisk. Jag har inga som helst problem i att sätta mig in i andra människors känslor, att förstå dem, att visa medkänsla. Detta gäller givetvis inte bara intagan på rättspysk, utan det gäller alla runt om mig.

En del som känner mig kan säkert känna igen då jag berättar något och sedan kan berätta en anann sida av sitiuationen, eller en annan förklaring. Ja, en annan sida. Och det handlar inte så mycket om att jag är "dubbel" i mitt tycke och tänke, utan det handlar oftast om att jag sätter mig in i andra människors händelser, sitiuationer, problem... Och ja, känslorna. För i allt som händer våra liv finns (hos de flesta) känslor inblandat. Kan man då som person förstå dem, sätta sig in i dem och besvara dem på ett eller annat sätt, då är man empatisk.

Denna fina kommentar fick jag i förra inlägget:

"Empati har en mycket bred betydelse. Det mest betydelsefulla man kan göra är att verkligen lyssna på sin medmänniska, skapa gehör för inlägget denne gör, ge eventuella råd, tröst o tips tillbaka. Detta kallar jag för empati. Tyvärr är det så många som kallar sig empatiska, men i verkligheten är mest nyfikna"

Hur visar du empati? Vad säger du i olika sitiuationer? Var är empati för dig? Är empati lika med sympati och kan man verkligen förstå brottslingars känslor för har dem känslor? Eller är alla brottslingar känslokalla?

Avslutar med dessa ord: Sympati är att vara åskådare. Empati är att ha på sig matchskorna.

(bild lånad från google)