För mig innebär inträdet till den färgsprakande världen en kropp som inte längre vill som jag vill. En kropp som trilskas och har sig, säger emot och är allmänt inte alls så snäll. Redan nu har det startat så där lagom då solens heta strålar sakta men säkert dragit sig tillbaka. Då himlen sätter ned ridån och tycker att solens skådespel får komma lite i skymundan. Solen får dra sig tillbaka en gnutta och låta världen svalna och jag med den. På gott och ont, mer på ont.
Idag är en dag då himlen färgats grå, regnet har stillats. Pölarna på vägen skvallrar om en regnig natt och luften varnar för mer av dropparna som vill falla från molnen. Själv tänker jag ta dagen som den kommer, bara vara och lita på att sinne och kropp talar om vad jag bör göra. En promenad, lite träning och kanske ett litet besök hos en kär vän kan stilla min rastlösa själ. För rastlös är den. Men ovillig på samma gång.
Med detta önskar jag er alla en riktigt bra dag. En dag att ta vara på, som alla andra!
Tjingeling!
(bild lånad fr google)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar