Ena stunden är du hur lycklig som helst. Hela livet snurrar kring dig, allt löser sig och trots lite gupp på vägen, så går det riktigt bra! Det är ju inga stora gupp, nä bara så där att det har rört om lite.
Visst har det funnits stunder då du kanske funderat på vad ini helvete du sysslar med? Vad har du gett dig in på? Kanske tagit dig lite vatten över huvudet kanske...?
Men det har ju gått över! Ja men visst! Ett hål i vägen, eller två går att komma över, värre är det ju med en ravin av nåt slag, eller en dal utan väg... Ett hål i vägen kommer man ju över,OM man har en kaross som håller. OM man är stabil och säker på vad man gör.
Så här går det framåt under en lång period. Perioden kan vara några veckor till flera år. Ingen som vet, inte du och inte någon annan heller. Ena stunden är du hur lycklig som helst. Hela livet går som du har tänkt. (Förutom guppen och ett och annat hål som du klarat dig över).
Och så brakar helvetet lös. Åtminstone är det så det känns för nu är hålet inte längre ett hål i vägen, utan ett tvärt slut på vägen med en bottenlös ravin. Nä. Den är inte bottenlös, utan bara jävligt djup. Dessutom är det långt över till andra sidan, där vägen fortsätter. För långt för ett skutt, även för längdhopparen...
Nu har du två val. Det ena är att vända om = gör om, gör rätt. Hitta en väg som är säker, som någonstans går runt denna ravin. Eller en alternativ väg som fungerar den med. Det andra valet är att hoppa. Och hoppas att du försetts med ett par osynliga vingar som bär dig över den jävligt djupa ravinen och över till andra sidan. Eller möjligtvis att du packat med dig en fallskärm, eller liknande för att ta dig över. Den stora frågan är: vad väljer du?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar