Har haft många funderingar över helgen och framförallt på varför jag är mer berörd av det som hänt i Norge, än exempelvis det hemska kriget i Afghanistan som skördat mångt fler liv? Så hamnar jag (inte av en slump,utan helt medvetet) på en av mina favoritbloggare som skriver detta inlägg: http://www.ketchupmamman.se/2011/07/vad-man-far-bry-sig-om/  som då beskriver mycket väl hur jag tänker.

Det finns massor av katastrofer i världen. En vulkan som får utbrott på Island, en jättevåg i Japan, krig i Afghanistan, terror, mord och svält i Afrika... Listan kan göras lång... Och på det så har vi sjukdomar som ska bekämpas och djur som skall räddas.

Tänk om jag skulle beröras lika mycket av allt? Hur skulle mitt liv se ut? Hur fattig skulle jag inte vara? Krasst tänkt skulle jag inte kunna sova, inte kunna jobba, inte kunna ta hand om mina barn, inte vara nån bra vän och inte heller någon bra partner. För att allt som händer i världen är så oerhört mycket att min tid skulle inte räcka till. Och för att inte prata om mitt psyke. Det skulle förmodligen kollapsa...

Mitt i allt så tänker jag att det är mer värt om jag fokuserar på att bry mig om det som är mig nära. För min del är det att varje år skänka en slant till cancerfonden. Ibland är det barncancerfonden, ibland är det bröstcancerfonden och ibland den cancerfonden. Detta för att måna i min närhet har kämpat, eller kämpar med cancer. Jag lyssnar, pratar och hjälper på det sätt jag kan människor i min närhet. Att bara finnas är lika med att hjälpa. Och jag hjälper, på det sätt jag kan, alla mina nära och kära, så att de i sin tur kan hjälpa sina nära och kära. På det sättet skapar man en våg av positiv attityd och en hjälpande hand. Sen kan jag ju dra upp mitt jobb också. Många människor hjälper jag där.

Och på ett givet sätt så berör det onda som hänt i Norge mig mer än övriga världens händelser just på grund av att det hänt nära...

Men nu tänker jag inte göra annat än att fokusera på mig själv. Just idag. För om jag ska orka hjälpa alla dessa sjuka människor jag hjälper nästan varje dag, måste jag ta hand om mig själv först. För om jag ska orka vara en bra vän, en älskvärd mamma och en kärleksfull partner, måste jag ta hand om mig själv först. Hur egotrippat det än kan låta, så idag är det min dag för i morgon ska jag orka.