Det tar ett tag mellan uppdateringarna, men har liksom inte känt för att skriva något. Egentligen inte nu heller, men tycker väl att ni ska veta att jag lever i alla fall!
Går på min sista natt av 4 för den här gången och längtar kopiösa mängder till på onsdag till veckan då jag går på en ledighet som varar 16 dagar. Det hade kunnat bli 22 dagar om jag inte hade haft min "singelnatt" den 13:e juni. Men eftersom det är en enkel natt anser jag det inte vara så illa.
Många har frågat om jag ska göra nåt speciellt då jag är ledig, men inte det. Tänker mest bara vara. Fixa här hemma, umgås med vänner, vara med min dotter. Helt enkelt leva. Känner ett stort behov av ledighet, vila och återhämtning. Är tyvärr inne i ett skov som är av det värre slaget. Vet att en del funderar hur jag kan jobba då jag säger att jag har en ond och värkande kropp, är så trött att ögonen går i kors och hela jag känns "bortdomnad". Till saken hör att jag kämpar. I massor! En del av mig vill verkligen vara sjukskriven, vara hemma och bara få dra täcket över huvudet. Fast det kostar och pengar är en bristvara. Ska vi kunna göra det vi tänkt. Ja, då behövs allt vi kan få in. Därför kämpar jag.
Hade först, för ett tag sedan, tänkt jobba utav bara f*n i sommar för att få ihop lite pengar. Ändrade dock inställning och kom på att jag behöver, eller måste, få vara ledig. Det är ett stort behov hos mig. Kanske nästa sommar ;-)
Nu tänker jag då ge mig av på en liten snabb promenad med jycken, ställa mig en stund i duschen och sen åka iväg. Helt plötsligt känns det lite lättare då jag vet att imorgon bitti behöver jag inte sova för att orka jobba, utan bara vila lite för att orka fixa middagen!
Lev å må alla underbara!
Tjingeling
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar